tre dagar i Reinheimen

[marmotta]

Jag hade gått fyra dagar i Dovre, passerat Lesjaskog, gått uppför Loralia; sökt läger strax ovan trädgränsen, och sen sökt mig tillbaka

till mer vindskyddat läge i skogen (otroligt att det gick).

29/7 Vidare mot Lordalen, fina utsikter mot Storbreen och topparna omkring. Frestad gå åt det hållet men hade ingen bra fortsättning.

Ned till Nysætri och upp genom Lordalen. Fin dalvandring i vackert väder, men vegetationen gör en tämligen beroende av stig.

På 1250 möh sökte jag vad tillbaka över Lora - de flesta ställen såg farliga ut, men jag hittade ett som var brett

och mest stengång. Läger vid en av de många bäckar som kommer ut från Skarvedalen.

30/7 Akut magsjuka och inte precis perfekt väder men prövade ändå på övergången genom Skarvedalen. Hade nog inte väntat att

det skulle bli så stenigt, faktiskt hela vägen. Uppåt 1500 möh besvärdes jag av dimman. Skarvedalsvatnet borde vara ett säkert

orienteringsmärke men jag hade svårt att se min position när jag inte urskilde sjöns konturer runtom. Hittade efter en stund älven som

rinner ut från sjön, sen var det bara att följa den. Nära Skarvedalshytta korsade jag en älv som var så strid att jag måste gå

med båda fötterna i botten hela vägen, alltså släpa mig fram. Magsjukan och den jobbiga terrängen gjorde mig tämligen trött så jag valde

att stanna på stugan. Den är egentligen bara till för renjägare, men stod öppen sedan några dagar.

Jag lämnade betalnng och hoppas den inte kom bort.

31/7 Hoppades kunna följa älvens högra (norra-västra) sida ned mot Billingen, men gäckades på 1350 möh av ett sidoflöde från norr

som det hade varit självmord att försöka vada. Fick gå tillbaka, hittade ett ställe där älven delade sig i två grenar och kunde stengås.

Sen var det lätt. Vesle Føysa var inget problem att korsa på 1100 möh. När jag ensataka gånger måste gå uppför, för att

komma bort från Store Føysas ravin, märkte jag hur seg jag var av magsjukan. Vid BIllingen var tanken att svänga upp mot Veltdalen

och ta tre dagar i Tajordfjella, men jag kände mig för seg och bröt där. Otroligt nog hittade jag ingen busshållplats, men fick lift

till Bismo i husbil med två tyska damer.

29/7 och 31/7 var riktigt fina, 30/7 var en sådan där dag då man undrar över meningen med det hela. I bättre väder hade jag

åtminstone sett mer av topparna och dalarnas former, nu blev det mest slit.

[barre]

Tjena marmotta!

Ja du, magsjuka är det ju inte så mycket att göra åt när man väl fått det. Anar du anledningen till magsjukan, dåligt vatten eller något annat?

Hoppas det var fint ändå! Blir det några bilder vartefter? /johan

[marmotta]

Det jobbiga med magsjuka är att man tappar vätska och aptit och förmodligen inte tar upp näringen ordentligt av det man äter.

Jag hade gått ned en del i vikt när jag kom hem och då hade jag ändå hunnit äta upp mig lite på hemresan.

Bilder blir det nog framgent, men mest från Dovre. De två sista dagarna tog jag en enda bild, en rätt dålig bild av Store Føysa.

Men jag hoppas presentera en bild på en riktigt aggressiv lämmel. De blåser upp sig när de är uppretade och det går

skrönor om lämlar som spruckit av ilska eller rädsla.

Etapperna i Dovre, om ngn undrar, var:

1) Gjøra-Vangshaugen på väg, vidare på den nordligaste T-leden mot Raubergshytta, läger vid Bollåthøa (sp?).

Ödsligt, fin övergång, men väldigt stenigt på nedstigningen.

2) Vidare västerut, till Reinsvatnet, läger söder om sjön. Enstaka krockar med Kraft-Norge, annars fint.

3) Lång etapp, först mot Aursjøhytta (förvirrande, efterom leden är omlagd och inte stämmer med kartan),

sen vidare till Miutjønnin. Fint, utom kring hytta, förstås.

4) T-leden till Lesjaskog och upp genom Grøndalen till strax under trädgränsen, läger i otroligt grov och tät björkskog,

men det fanns faktiskt plats nära skylten med "Bru". Vad den pekar på är ovisst - det går iaf ingen synlig stig mot

den påstådda bron. Fina utsikter mot Grøna och Veslegrøna,. Man borde nog ha gått den västra sidan som ngn föreslog,

och kommit lite närmre. Finns det bro vid Grønfossen? Jag såg den aldrig.

[kaio]

Apropos stein i Skarvedalen: Skarv er en beskrivelse av steinete land.

Jeg tror jeg har skrevet endel om broene i Grøndalen tidligere, og det er synd at Statens kartverk ikke kan oppdatere sine kart utifra lokale innspill, spesielt når bruene faktisk har stått i flere år og er relativt flomsikre.

Det er bru nedenfor Grønfossen. Brua er blant annet en del av sykkelstien mellom Bjorli og Lesja/Dombås. Stien som er finest å følge rent naturmessig innover Grøndalen går opp langs elva rett på vestsida av brua. Denne er ikke inntegna på kartet, og blir etterhvert litt utydelig når du kommer innover mot Kvamssetrene. I Grøna (hoveddalføre) er det bru nedanfor Enstadsetra (litt innafor) samt ei bru ved Knutsstugu. I Veslegrøna er det bru nede i Ørnhjellen og ei bru der åa fra Nonshø kommer ned. Hvis du liker god utsikt anbefales turen innover Grønmillom istedenfor å gå nede i dalen.

[marmotta]

Jodå, jag hade dessutom printat hela tråden och tagit med utskrifterna. Att jag valde denna väg berodde mest på att jag ville vänta

till Nysetre med beslutet om fortsättningen

- antingen gå vidare mot Skjåk och Lundadalen, sen vidare i Breheimen,

eller gå upp Lordalen. Jag funderade länge på saken vid Nysetre. Jag tror jag valde rätt.

Hade jag redan från början bestämt

mig för det senare hade det varit naturligt att följa Grøna och gå ned i Lordalen längre västerut - då hade jag sluppit korsa

Lora alls. Ännu ett alternativ jag grubblade länge på var att svänga in mot, och stryka förbi,

det fjällmassiv kring Storbreen som nog är själva hjärtat i Reinheimen. Men enda fortsättningen som jag såg,

med tanke på tältläger, var att gå mot Buaberget

och sedan upprepa etappen till Torsbui (som jag gjorde 2004). Den lockade inte. Undras hur det gått att kryssa Kvitbotnelvi -

uppenbart var älvarna överlag ovanligt stora iår. Har aldrig vadat så mycket på en sydnorsk tur förut och kan

bara minnas en gång tidigare när en älv tvingat mig till omvägar. Jag misstänkte nog också att Vesle Føysa

skulle vara lättare, eftersom källsjöarna ligger lägre.

Under övergången i Skarvedalen var det flera tillbud; stenarna var väldigt hala, det var rentav lite nysnö på 1500-1600 meters höjd.

Man ska verkligen inte gå ensam på så ödsliga stråk. Såhär mot slutet av mitt vandringsliv (jag blir snart 63) funderar jag

på att överhuvudtaget ta det lite lugnare.

Jag såg f ö en bro, antagligen den vid Knutsstugu (men jag såg då ingen Knutsstugu !). Dit pekade inte

någon skylt.

[kaio]

Knutstugu ligger inne i bjørkeskogn. Det er endel gjengroing i Grøndalen, så den er vanskelig å få øye på.