Fryser på tur nu mot när man var yngre.

[Håkan S]

Med stigande ålder ska ämnesomsättningen minska med 1% om året enligt forskning vad gör ni för förändringar i utrustningen.

 

Jag har köpt lättare utrustning men kräver mer mat än de flesta(193 L Ca 90 kg med endast några kg "isolering")jag vill inte frysa eller vara hungrig på tur,och orkar/vill ej bära 36kg som i yngre dar fast då ca 5kg foto utrustning,max ca 23-25 i startvikt på ca 12 d.

Jag har köpt en Bengans lätt och varm dunjacka i stället för en fleece jacka/tröja tills sommaren tur eventuellt  i Rondane i Juli/Aug.

Jag har ett Helsport ringstind  sl 2p tält med endast lite ventilation i innertältet,Marmot hydrogen sovsäck -1 komfort temperatur,60 mm liggunderlag med 3,2 i R värde,ylle underställ 1 lager ca 90% ylle.

Mina funderingar på att frysa mindre de kalla nätterna med blåst och ev frost eller lite snö på tältplatser 1100 m.öh.

2 lagers ylleunderställ är redan köpt, och sover med rena torra tunna ylle strumpor, funderar på ett Nemo Tensor all season 5.4 R kommer dessa " små" förändringar räcka eller behöver man skaffa en varmare sovsäck?

En varmare säck kostar ca 6000 skr på rea med vikt på ca 950 gr -7C jämfört med min på ca 750 gr -1C ger ca 6 grader C lägre komfort temperatur om jag går upp till 900 FP från 800 FP i dun kvalitet.

Jag har en äldre vinter/höst sovsäck Caravan Artic blå/röd jfr med Marmot Hydrogen rena "thermos flaskan" går knappt att prova inomhus väger dock ca 1600 gr,den användes förr när man sov i bomulls nattkläder och fick ha blixtlåsen delvis öppen (2 vägs dubbla  kraftiga blixtlås)comfort på ca -16 C

Att ta på sig mer än ett ylleställ ska inte hjälpa på grund av att det är den av kroppsvärmen uppvärmda luften inne i säcken som värmer,

ev gör en jacka ovanpå säcken lite nytta så länge den ligger kvar.

Jag har för ovana att äta middag sent på kvällen inne i tältet ,så ingen brist på energi som gör att jag fryser.

Hjälper ett liggunderlag med ca 2 R högre på sommaren eller är största nyttan med högre R värde på vintern med snö under tältet.

 

Hur mycket gör 2lager ylleställ mot 1lager?

6 gr C varmare säck?

2 R högre liggunderlag?

 

 

[+sneakyowl]

Håkan S skrev (48 minutter siden):

Att ta på sig mer än ett ylleställ ska inte hjälpa på grund av att det är den av kroppsvärmen uppvärmda luften inne i säcken som värmer,

 

Dette er faktisk feil. Som Randulf Valle liker å si (men jeg feilsiterer helt sikkert litt): Det er ingen kjente naturlover som tilsier at det IKKE skal hjelpe med å tilføre flere isolasjonslag inne i en sovepose for mer varme/isolasjon. Så er du kald i soveposen - ta på mer klær!

Ekstremiteter som føttene som gjerne blir underprioritert av kroppen å sende varme til kan man derimot ha litt nytte av å i en liten periode i soveposen ta av seg sokkene om man er iskald, sånn at sokkene ikke isolerer varm luft i posen fra å nå føttene, eller å legge foten bar på leggen på det andre benet for kontaktvarme. Når man først begynner å få litt varme inn i føttene bør sokkene på igjen for å holde best mulig på varmen.

Å isolere kalde føtter gjør dem ikke noe særlig varmere om kroppen ikke gidder sende varme ned dit. Da må man enten komme seg i aktivitet for å få varme i hele kroppen, eller få varme ned dit via kontakt med andre deler av kroppen, varm luft eller annen varmekilde som varmeflaske.

Mitt go-to triks for å legge seg god og varm på vintertur er å grave seg et toaletthull så dypt du kommer i snøen utenfor teltet. Å grave blir du _fort_ varm av. Kombinert med å gå på do for å kvitte seg med det kroppen ikke skal trenge å bruke energi på å holde varmt igjennom natten er bonus.

[+Dompappen]

Jeg opplever det motsatte. Fryser mindre nå enn da jeg var 20. Har bikka 40 år. Jeg er sjelden kaldt på føttene og fingrer. Tenker det handler om erfaring og ikke nødvendigvis om bedre blodsirkulasjon etc. Erfaring gjør at du tar mer hensyn til kroppen enn da du var 20. Det er annerledes når du er 20 år vs. når du er 70 år fysisk sett og jeg tipper du fryser mest da kontra da enn når du var 20.

Jeg har vært heldig ang frostskader. Så dette kan selvfølgelig spille en rolle.

Min erfaring er også som Sneakyowl skriver. flere isolasjonslag funker kjempe bra. Jeg bruker sovepose som har comf temp på - 10, denne brukte jeg fint ned mot -27 for et par uker siden uten å fryse. Sommer dun pose innvending, nettingundertøy underst med ull ytterst og ull sokker. Tillegg 1,5 liter varmt vann i nalgeneflaske. Våte sokker i bunn av sovepose til tørk. Jeg hadde i tillegg grevling, en parkasjakke over føttene og en dunjakke over mage (uten på soveposen). 8 timer søvn uten å stå opp for å fyre og fylle på varmt vann (2-3 ganger ut for å pisse selvfølgelig) Hadde tre netter mellom -20 og opp mot -27.  Det var bikkjekaldt, våkna flere ganger av at jeg frøys på nasetippen

Jeg bruker også en tynn dun pose med comf temp 5 grader for resten av året. Fint sovet i den både par minusgrader og i liten storm med snø/sludd uten å fryse.

Gode forberedelser før du legger deg i posen er også viktig. Gå på do, ha spist og ha på tørt undertøy osv. Grave grop og eller gå deg en tur for å bli varm etc. Slike små ting har man tendens til å drit i når man er 20.

Endret fredag kl 14:13 av Dompappen

[aico]

sneakyowl skrev (1 time siden):

Det er ingen kjente naturlover som tilsier at det IKKE skal hjelpe med å tilføre flere isolasjonslag inne i en sovepose for mer varme/isolasjon. Så er du kald i soveposen - ta på mer klær!

Jeg kan ikke sitere noen naturlov, men ett mulig unntak er hvis en har på så mye at det blir trangt og isolasjonslagene komprimeres mot hverandre. I beste fall forsvinner bare nytteverdien av det ekstra laget. Alle lagene med undertøy må være tørre, selvsagt. Så det er krever jo at man koster på seg den luksusen å bære med seg mer enn ett sett med sove-undertøy, og ikke faller for fristelsen å bruke klærne man har brukt ila. dagen.

Flere lag med undertøy vil også hjelpe til å beholde mer av varmen man har opparbeidet hvis man må på do ila. natten. Noe som også skjer hyppigere med alderen (har jeg hørt..)

[+Dompappen]

Håkan S skrev (2 timer siden):

Hjälper ett liggunderlag med ca 2 R högre på sommaren eller är största nyttan med högre R värde på vintern med snö under tältet.

Kan selvfølgeligvis ha en liten effekt eller føles varmere. Men mest for "Psyken" tenker jeg. Funker det fint med sommer verdi R, så funker det greit selv om du får 20 cm nysnø. Denne snøen blir aldri liggende lenge. Er du på 1100 moh og er dette snøgrensen, kan du fint søke deg ned til 1000 moh som er snøfritt. Du må nok opp på 1800 moh eller mer få få snø i august som blir liggende flere dager eller uker. Har sett at snøen har blitt liggende flere dager eller opp mot ei uke på Gaustatoppen. Har ikke større topper enn det der jeg bor, så det er sammenligningsgrunnlaget mitt. Men jeg vet i alle fall at det ikke høyere fjelltopper i Sverige  

[Håkan S]

Det är på "sommaren" i Norge  jag beskriver och sätter ju inte upp tältet på topparna men ofta ca 1100 möh i genomsnitt på leder och väljer så vindskyddande ställen jag hittar och slår ej upp tältet i sänkor med kall luft eller nära vattendrag som kyler eller blir dimma eller störande ljud för nattsömn.

Har fått kontrollerat blodtryck i ben med doppler mätare och inget fel och jämna värden även om jag fryser lite mer om vänster.

Har dock kylt ned fötterna vid cykling och ev skador i finaste blodådrorna i fötterna.

Jag har inte sockar eller skor inne men typ Croogs eller sandaler  på vintern i huset utan golvvärme vid ca 18-19 gr C inne men gått över till Duntäcke på vintern på natten.

Jag ser till att fötterna är varma före jag tar på sockarna och om fryser springer/gymmar lite beroende terräng förhållanden före jag lägger mig i sovsäcken.

Jag vill ej ta med extra gas för att värma vatten till värmeflaska.

Men är kanske billigaste och bästa lösningen även på sommaren har en Nalgene 1l  vikt 177 gr som tål varmt vatten men den använder jag inte då jag har 2 engångsflaskor till vattenrening som passar i gängorna på vattenfiltret.

Marmot säcken är ej speciellt rymlig,och några extra kläder som ej kan användas på dagen vill jag ej helst ta med.

Jag sover på sidan så i princip ingen isolering av säcken mot liggunderlaget.

Jag fryser normalt ej alla nätterna på turen utom de kallaste om vikten på packningen ej spelade så stor roll skulle jag tagit den varmare säcken och HB unna tältet men då ca 1.7-1.8 kg extra.

1l vatten med mitt kök i tältet går åt ca 24 gr gas och engångsflaskorna tål varmt vatten men säkrast Nalgene.

Ska prova sova på uteplatsen med skiffer som kyler bra innan det blir för varmt eller på en kort vår tur och ta på dunjackan i säcken och vattenflaska,vinter säck och olika tält.

Enda sättet verkar vara att prova istället för att köpa en massa utrustning då tex dun kommer från Ryssland på tex Mountin Equipment säckar som jag funderar på och många andra märken från Kina och ofta plockade på levande fåglar.

Och sedan ålder på mig Norsk normal pensionsålder (67)när nästa höst kommer.

Ser gärna svar på de 3 sista frågorna från fler än "dompappen".

 

 

 

[+Gabs88]

Jeg fryser mindre nå enn jeg gjorde når jeg var yngre, men så er jeg også bedre isolert enn det jeg pleide å være...

🤔

[Lompa]

Det er ganske mye hjelp i å legge selv ei tynn dunjakke løst over seg utenpå posen. Mest effekt på overkroppen, men om man fryser på føttene så er det bare å flytte den. 

[+Espen Ørud]

Erfaringer fra våre turer opp gjennom er at det typisk oppleves som kaldt til å begynne med i soveposen og st om det er kaldt fra start sp tur det lang tid å få varmen. Veldig sjelden er det sånn at man legger seg god og varm og våkner av at det er kaldt (med mindre man har hatt fyring i lavvoen osv som har slukket).

Trikset vi har brukt både på junioravdelingen og oss selv er at vi har fått de til å snu seg 3 eller 4 ganger rundt sin egen akse inne i soveposen når den er lukket igjen. Det krever normalt akkurat så mye aktivitet at man får passe lunk i kroppen...

Selv merker jeg effekt av bedre underlag også når det ikke er snø. Spesielt når det er kaldt over tid. Har lagt godt merke til det på jaktturer på høsten der det typisk er 0-10 grader og jeg har prioritert lett underlag. Har derfor fortsatt med oppblåsbare sommer-underlag, men med tynt og lett skumunderlag i 1/2 lengde til bruk under overkroppen eller prioritert et oppblåsbare med vinterferien og dermed litt ekstra vekt. Dette har gitt merkbar effekt selv med samme pose.

Når det er sagt så har jeg etterhvert byttet til litt varmere sekk også. Har egentlig ikke gått opp i comf-temp på papiret, bare i praksis. Dette fordi den 25+ år gamle soveposen gav merkbart dårligere isolasjon enn da den var ny. Har derfor gått ned i vekt pga nyere teknologi, men beholdt comftempverdien påstemplet soveposen. Men i praksis så er den nok kanskje 5 grader bedre enn på den "utslitte" posen...

Endret lørdag kl 08:53 av Espen Ørud

[Håkan S]

En av anledningarna till att man vaknar någon timme efter man somnat är att kroppstemperaturen sjunker styrt av hormoner för att man ska somna lättare och om man är varm när man lägger sig så blir man kallare efter hand.

Förr när jag hade en varmare säck öppnade jag den delvis när jag la mig och stängde när man vaknade och frös.

Min varma säck är lite använd och max tvättad 2 gr.inte extremt varm som vinter säck ca - 16 ny kanske -12-14 gr C nu komfort temp (fanns endast ett fåtal varmare då på marknaden)

Ska göra test nu i helgen och nästa vecka när kallare svårt göra jfr tester.

Har ett HB unna som kan användas utan markpinnar och linor men använder Helsport ringstind sl2.

Liggunderlag har utvecklats mycket under de ca 10 sista åren om sovsäckar har förbättras lika mycket vet jag inget om,ev att fuktskyddande behandlingen av dun gör kanske att isolationsförmågan ökat något men tror att min Marmot Hydrogen har behandlat dun,men om man inte skakar upp den ordentligt är det inte mycket till säck.

Förr fans det säckar med syntet mot ryggen och dun i övrigt och om man sover på rygg gör det skillnad.

Jag sover på sidan och då blir liggunderlaget tunnare och borde isolera något sämre kanske 1-2 R.

[+Marius Engelsen]

Jeg fryser MYE lettere på hender og føtter nå som jeg er 39, enn før jeg passerte 30 år.

Når det er bare 2-3 kuldegrader må jeg gå med pulsvarmere, ullskjorte med pulsvarmer,  linerhansker, Hestra Heli ski hansker, og skallvotter utenpå der igjen. Selv med nye linere, og nytt fór i Hestra Hanskene kan jeg få følelsesløse fingre. Om jeg ikke er i aktivitet kan følelsen i tærne forsvinne helt, og det er ganske ekkelt å gå med når det kjennes ut som man mangler tær.

Svinger jeg mye med hendene (slår floke), og får blodomløpet godt i gang (kan ta tid), holder jeg varmen bra og kan gå med kun linerhanskene. Men når aktiviteten går ned må jeg svinge med armene igjen, før blodsirkulasjonen stopper.

På løpetur fryser jeg aldri på hender/føtter.

Dette begynte i midten/slutten av 30-årene. Veldig rart..

[Omnilite]

Håkan S skrev (På 7.3.2025 den 13.03):

Jag har för ovana att äta middag sent på kvällen inne i tältet ,så ingen brist på energi som gör att jag fryser.

Det er ikke en uvane å spise middag sent på kvelden, det er snarere det som er riktig om du skal holde varmen. Når du inntar energi (mat), så begynner kroppen å forbrenne den, og da produserer den mer varme.

Hvis du skal varme vann til mat eller til varmeflaske på sommeren, fyll de flaskene du har og legg de i sola eller f.eks inne i teltet. Hvis du fyller vann i bekken og begynner å koke vannet direkte, vil du forbruke mer gass for å koke vannet enn om du "forvarmer" vannet med sol eller uteluft. Det kreves en konstant mengde energi for å øke temperaturen på vann 1°. Lar du omgivelsene varme opp vannet noen grader før du begynner å koke det, sparer du den mengden drivstoff du hadde forbrukt på å varme vannet tilsvarende. Du kan teste hjemme, fyll 1l vann i vannkokeren direkte fra springen og ta tiden på hvor lenge det tar før det koker. Fyll deretter vannkokeren med 1l vann, la den stå på benken til dagen etter, ta deretter tiden det tar å koke vannet. Du vil da kunne regne ut hvor mye energi du sparer.

[Håkan S]

Anledningen till middagen på kvällen är för att spara tid och hinna gå planerade sträckor och sover längre än många på morgonen.

Kan ibland gå så länge utan mat att det ökar risken för fall i tex block terräng,därav kallar jag det ovana .

I allafall ett fall kanske det bidrog till att jag tappade balansen vid rycksäcks påtagningen och tur som slapp armbrott fick ta ormsalva för att kunna hämta vatten och sätta upp tältet och sova.

Pågrund av frånvaro av snö i Södra Sverige så åker jag skridskor och märker redan att balansen blivit bättre efter ca 10 gånger.

Bra tips med vatten värms med solen hur länge det kan ligga halv varmt men du menar alltså att kanske 5-10 gr gör några gram gas

Jag gör egen torkad mat och får stå och svälla under tiden jag sätter upp tältet och packar upp sov utrustningen,då blir ju vatten lite varmare under tiden.

Men på vilodagar kan det göra mer besparingar för mig.

[Fenrisfrøya]

Jeg er en frysepinne på tross a v 2 stk Bamse liggeunderlag og varm sovepose.

Bruker 2 lag ull på kroppen+ dunjakke nedi soveposen.

Det som imidlertid har hjulpet meg er at jeg benytter fotvarmere ( kjøp på Thansen) nedi de kraftige tovede sokkene mine. Den varmen har jeg blitt " avhengig" av og hjelper meg å sovne på kalde vinterdager.

 

[LitekH]

Et tips som kanskje kan hjelpe. Legg det ene Bamseunderlaget dobbelt. Dermed kan du få tre lag under ryggen og rompa. Blir bare ett lag under lår og føtter, men kan hjelpe å legge feks sekken under underlaget.