Tips til telt

[Lara Förster]

Hei! Jeg skal gå Hardangervidda på langs på ski neste vår alene. Vet noen om et tomanns vintertelt som funker bra til dette formålet?

Endret 11. juni 2021 av Lara Förster

[RobertK]

Her er det mye å velge i men ett som i alle fall fungerer er Hilleberg Nammatj 2. Sjekk også ut Allak 2 og Kaitum 2 fra samme produsent. 

 

[JonnH]

Har du tenkt på om du ønsker kuppeltelt eller tunneltelt? 
 

Kuppeltelt så har du hilleberg allak, soulo osv

tunneltelt så har du hilleberg akto, helsport Lofoten, ringstind osv

Fordelen med kuppeltelt er at de er selvstående og tåler ofte vind og snø fra flere kanter. Tunneltelt kan være lettere å slå opp om man er alene. 

I helsport får du fleste telt i 4 utgaver, trek, superlight, pro og extreme. Pro utgaven er 4 sesongers. Extreme har ekspedisjonslvalitet. Superlight teltene har fokus på vekt men flere har også benyttet disse på vinterturer. Ville nok selv gått for type pro i og med at du har pulk og får da noe kraftigere telt. 

[+Tobleronen]

Jeg vil anbefale et tunneltelt med stort fortelt for bruk om vinteren.

Hilleberg Nammatj 2 GT (eller 3 GT)

Helsport fjellheimen Pro

Helsport lofoten Pro

Disse er et godt kompromiss mellom størrelse og vekt. De har også nok plass til å bevege seg litt rundt og koke med bensinbrenner på en sikker måte.

Du setter fort pris på ha litt god plass om det er dårlig vær ute og det er fint å kunne grave ut en grop i forteltet sånn at du kan stå oppreist.

 

Alternativet er tunneltelt som Hilleberg Keron og Helport spitsbergen pro/extreme er også gode valg, men disse er kanskje unødvendig store (og tunge) om du går alene.

Jeg har nå et Helsport Spitsbergen Pro som vintertelt og det fungerer kjempebra, men synes det egentlig er for stort og det tar lang tid å få varmen ettersom volumet er så stort.

 

JonnH skrev (11 minutter siden):

tunneltelt så har du hilleberg akto, helsport Lofoten, ringstind osv

Å krysse Hardangervidda på vinteren i et Akto/ringstind er for spesielt interesserte😅. Disse er veldig små/lave med små fortelt.

 

JonnH skrev (17 minutter siden):

Kuppeltelt så har du hilleberg allak, soulo osv

Om du først skal ha kuppeltelt, er vel disse av de bedre, eventuelt Hilleberg Staika. Veldig enkle å sette opp siden de har utvendige stenger med klips.

Har brukt Allak på flere kortere vinterturer og det fungerer jo greit nok, men ville ikke brukt det på lengre vinterturen hvor du kan få mye dårlig vær.

Forteltene er relativt små og takhøyde/innvendig plass er heller ikke den beste.

[+ketilring]

Lara Förster skrev (På 11.6.2021 den 13.59):

Hei! Jeg skal gå Hardangervidda på langs på ski neste vår alene. Vet noen om et tomanns vintertelt som funker bra til dette formålet?

Skal du dra pulk? Da kan du like gjerne velge et Keron 3 (GT) eller tilsvarende. Du vil sette pris på den ekstra plassen!

Skal du bære sekk må du velge noe lettere. Og «vår» i fjellet kan jo være så mangt. Venter du til mai og det ikke forventes særlig vind/snøfall så kan jo et av disse Superlight-teltene være aktuelle, f. eks. Fjellheimen 2 SL eller lignende. Skal du opp i fjellet med ryggsekk tidligere enn det bør du se på noen av de litt lettere 4-sesongsteltene som Soulo, Unna, Nallo 2 eller tilsvarende. Helst under 3 kg. 

[+Marius Engelsen]

De fleste helårs tunelltelt med stort fortelt vil passe ditt behov.

Jeg ble «fanget» i skikkelig uvær på dag 2 på mitt forsøk på å krysse vidda. Brukte flere timer på å etablere camp, og måtte grave ned snøanker langs duken etterhvert som jeg rullet teltet bakover for at det ikke skulle bli røsket opp av bakken.

Med kuppeltelt hadde jeg vert kjangseløs.

Til det meste annet bruk, foretrekker jeg kuppel.

[Likse]

Marius Engelsen skrev (På 14.6.2021 den 13.43):

Med kuppeltelt hadde jeg vert kjangseløs.

Det kommer an på kuppelteltet. Soulo har utvendige stenger. Kan nesten ikke tenke meg et lettere telt å sette opp i alle forhold. 
 

Jeg ville uansett ha gått for et tunelltelt, pga mye større fortelt. 

Endret 17. juni 2021 av Likse

[Knut_E]

Marius Engelsen skrev (På 14.6.2021 den 13.43):

De fleste helårs tunelltelt med stort fortelt vil passe ditt behov.

Jeg ble «fanget» i skikkelig uvær på dag 2 på mitt forsøk på å krysse vidda. Brukte flere timer på å etablere camp, og måtte grave ned snøanker langs duken etterhvert som jeg rullet teltet bakover for at det ikke skulle bli røsket opp av bakken.

Med kuppeltelt hadde jeg vert kjangseløs.

Til det meste annet bruk, foretrekker jeg kuppel.

Hvorfor mener du at ville vært sjanseløs med kuppeltelt?

[+Marius Engelsen]

Knut_E skrev (54 minutter siden):

Hvorfor mener du at ville vært sjanseløs med kuppeltelt?

Fordi jeg har ikke vert borti ett kuppeltelt som går greit å sette opp alene i så sterk vind.

Med tunnelteltet kunne jeg grave ned snøanker i enden, ved første stangen, og til bardunene mot vinden, før jeg strakk det ut og plugget resten. Prøvde først med snøplugger, men det var nytteløst, de ble dratt opp. 

Mulig ett Staika og tilsvarende hadde vert mulig å sette opp alene i «snøstorm», jeg har ikke prøvd. Men kuppeltet med hele stangkanaler tror jeg man skulle slitt alvorlig alene. 

[Knut_E]

Marius Engelsen skrev (18 timer siden):

Fordi jeg har ikke vert borti ett kuppeltelt som går greit å sette opp alene i så sterk vind.

Med tunnelteltet kunne jeg grave ned snøanker i enden, ved første stangen, og til bardunene mot vinden, før jeg strakk det ut og plugget resten. Prøvde først med snøplugger, men det var nytteløst, de ble dratt opp. 

Mulig ett Staika og tilsvarende hadde vert mulig å sette opp alene i «snøstorm», jeg har ikke prøvd. Men kuppeltet med hele stangkanaler tror jeg man skulle slitt alvorlig alene. 

OK. Takk. Jeg skal egentlig ikke gå langt, men har tenkt meg til Dovre i vinter for å fotografere Moskus om vinteren. Da vil jeg etablere leir og gå fra denne om dagen. Jeg regner med at det er slik jeg kommer til å "bevege" meg på fjellet vinterstid, ta bilder og evt. bryte leir en gang i løpet av en fire til syv dager.

Jeg har et Helsport superlight telt som jeg bruker om tre sesonger, men jeg regner med at det er for pjuskete om vinteren(tåler neppe de hardeste snø- og vindkastene). Så jeg regner med å kjøpe ett som tåler ordentlig ruskevær (hadde vært snedig å få gode bilder av moskus i sterk vind). Det ser ikke ut på bildene dine som om du har stormmatte, men jeg antar at det er langt og foretrekke eller er det egentlig ikke strengt nødvendig? Råd tas mot med takk.

[+Marius Engelsen]

Knut_E skrev (3 timer siden):

OK. Takk. Jeg skal egentlig ikke gå langt, men har tenkt meg til Dovre i vinter for å fotografere Moskus om vinteren. Da vil jeg etablere leir og gå fra denne om dagen. Jeg regner med at det er slik jeg kommer til å "bevege" meg på fjellet vinterstid, ta bilder og evt. bryte leir en gang i løpet av en fire til syv dager.

Jeg har et Helsport superlight telt som jeg bruker om tre sesonger, men jeg regner med at det er for pjuskete om vinteren(tåler neppe de hardeste snø- og vindkastene). Så jeg regner med å kjøpe ett som tåler ordentlig ruskevær (hadde vært snedig å få gode bilder av moskus i sterk vind). Det ser ikke ut på bildene dine som om du har stormmatte, men jeg antar at det er langt og foretrekke eller er det egentlig ikke strengt nødvendig? Råd tas mot med takk.

Hverken Fjellreven eller Hilleberg har stormmatter på sine ekstremtelt.

Hvis vekt og volum ikke er virktig, og teltet kun skal brukes på snø, er nok stormmatter greit å ha. Men på ingen måte nødvendig.

[Håkan S]

Att binda ihop bågar med linor verkar vara en bra ide.

Jag har HS Himalaya 2p var nog 15 ms när jag satt upp själv men på ´sommar´mitt HB unna blåste i väg vid mellan 5-10 ms när jag ej fäst linor i marken.

På vintern grävt ned HS h bakom en kulle som jag skapat själv med en stor sten i botten och byggt upp som en vinge/hopp som skyddade bra då ej större problem resa med vinterfodrade arbetsvantar och sätta i 3 bågar i utv kanaler men gropen var nog ca 70-80 cm djup med flera trappsteg ned.

Risken med vindkantringar tar bort stora fördelar med tunneltält som lägre vikt.(M.E.och E.Ö. har ju anv tunneltält i hårt väder)

Jag gick en STF färdledar kurs en gång och är man 2 -3p med flera spadar och snösåg kan man bygga Iglo eller en snöbivack i en driva på kortare tid än att först gräva ner tältet och sedan sätta upp tätlet att bygga Iglo och snöbivack själv gör man helst ej om tält och vindsäck ej  gått sönder,då det tar flera timmar.

Man får dess utom ett varmt klimat inne med + grader och tyst och mysigt om man ser till att få en ventil för friskluft och kallras ut mot öppning med högre belägen sovplats,nackdelen är att om man måste vara där flera dygn så blir det is i taket och för lite syre i utrymmet då det syre som finns i snön blir obrukbart.

Stäng ej dörr med luftinsläpp före lagat mat och klart för att sova ev ej om vind mojnar så ventilation minskar,en skorsten till fria luften skapad av truga på skidstav rensas med gämna mellanrum så varm utandnings luft stiger ut.använd CO varnare el stearin ljus för att se CO-halt

[+Marius Engelsen]

Håkan S skrev (27 minutter siden):

 

Risken med vindkantringar tar bort stora fördelar med tunneltält som lägre vikt.(M.E.och E.Ö. har ju anv tunneltält i hårt väder)

Stemmer ikke alltid.

Outdoor Magazin har vindtester og video av eks. Fjellreven Abisko Endurance og Keb Endurance. Begge teltene tålte mer vind fra siden enn fra enden før de kollapset.

[Håkan S]

Få tillverkare har testat i vindtunnel före tält säljs och kundera får ta risken Men tex Vaude har detta och du får svar vid frågor om material egnskaper av kunnig personal.

De tester jag gjort på tält speciellt med tunna vävar har jag ju sett tydligt hur tältduken trycks in och på tält med långa avstånd mellan stänger så klarar ej väven att hålla formen och den börjar fladra och detta är skadligt för livslängden på fiberna i väven och desto tunnare och mindre rivstark väv desto kortare livslängd.

På kupoltält spänner konstruktionen väven bättre och de blir tystare och mindre väv slitage.

Men detta har ju ingen betydelse om man ej får upp tältet pga blåsten, när jag satte upp mitt HB unna märkte jag stor skillnad på om man sätter upp tältet så vinden kommer in i bågkanaler eller om trär in stängerna på lävind sidan samt att föra in båda stängerna i kanalerna före man sätter in ändarna i stångkopparna det är först då vinden kan få tag i tältet på allvar och att rikta den minsta tältarean mot vinden,och hålla ner tältet mot marken så ej vind kommer under golvet och lyfter upp tältet.

Jag la även in packningen som ska in i innertältet före jag satt upp alla linor och markpinnar för att det ej skulle lyfta (i nödfall kunde jag anv isyxan, stegjärn och stavar för att hålla ned tältet)

Håller man i tältet runt bågarna och sätter upp stormlinor som går från bågarna först med markpinnarna i vinkel ned helt i marken ev med en sten på pinnen och knyter fast linan i snöre i pinnen så lossar ej stormlinan från markpinnen.

På vinter har jag 30-40 cm långa kraftiga målade träpinnar och trampar ned dessa och fäster i pulka på läsidan och skidorna på vidsidan och stavar i nödfall då handtag kan kan bli en stor isklump 

Storm mattor anser jag man ska ha på vintern och exp modell av tältet men man behöver ej lägga snö på dessa om det ej blåser mkt för då minskar ventilationen påtagligt.

(den stora spaden skulle nog UL anv byta mot lättare men har det fruset is på utr och man ej har tex svets slagghacka med tål denna  det mesta och anv till bil tid när det var mer snö, måla skaft i färg)