Er Samekniv svært overvurdert??

[stålmann]

I min tid i forsvaret som hundefører, så valgte jeg en hunderase som er svært så pålitelig med riktig trening og bruk . En sann venn , til å stole på. ikke best på noe, men mer enn tilstrekkelig på alt. Det var en rottweiler.  Når det gjelder SAMEKNIVEN - En sann venn , til å stole på , ikke best på noe , men  mer enn TILSTREKKELIG  på alt !!

[+Grimner]

@Jan Arne: må nok rette litt her:
 

"- Hekte kaffekjele med varmt håndtak av bål/primus,her er samekniven ideell."

 

Samekniven er brukbar til dette (som alle andre lange kniver), denne er ideel:

 

www.buckknives.com/product/buck-hood-hoodlum-knife/0060BKSBH-B/

[Jan Arne]

Min samekniv har fått mange dype hakk på ryggen etter røff bruk så den funker nok like bra som buckèn,men den var fin den også . Er det hakket på ryggen lagd for å hekte av kjeler og slikt ? 

[Kåbbåi-kåre]

Den var interessant Grimner! Har selv veltet noen kjeler med samekniven.

 

Eller kanskje ikke...  Se 3:50 ut i denne  

[+Grimner]

Min samekniv har fått mange dype hakk på ryggen etter røff bruk så den funker nok like bra som buckèn,men den var fin den også . Er det hakket på ryggen lagd for å hekte av kjeler og slikt ? 

 

Dype hakk på ryggen   OK, det er ganske røff bruk, ja

 

I følge designeren, ja (hans kaffekjele var en hermetikkboks med ståltråd), men den kan også brukes på bein for å komme til margen og som minisag for små hakk i treverk.

[+Grimner]

@Kåbbåi-kåre - ikke vakkert det der. Absolutt noe kniven skal tåle, så jeg håper Buck sender stakkaren ny kniv uten bråk.

 

Produksjonsfeil skjer; hadde en kniv fra Cold Steel hvor stålbitene fløy etter et par hugg mot småkvist. Den kniven fikk en tur tilbake over dammen og erstatning kom i posten etter noen uker. Den nye hugger tre uten å kny.

[afe]

Det er ikkje verken tilfeldig eller overraskande at bladet knekk akkurat der produsenten har laga ein kjempesvakheit i bladet. Kniven er jo laga for at dette skal skje.

[+Grimner]

Det er ikkje verken tilfeldig eller overraskande at bladet knekk akkurat der produsenten har laga ein kjempesvakheit i bladet. Kniven er jo laga for at dette skal skje.

 

Det har du sikkert rett i, afe. Skal tro hva jeg får når jeg legger ut verdens eneste Hoodlum som fortsatt er i et stykke - minus en del maling etter å ha gått tvers gjennom en og annen kubbe - for salg? Skråsikker på at jeg blir millionær.

[LightDan]

En riktig samekniv, brukt med riktig teknik är väldigt bra, men kostar 1200-1300 kr.

Sameknivsvarianter köpta i sportbutiker för 5-600 kr är ofta gjorda med dålig metall, dålig slipning, felformat handtag och undermålig montering, dessa förstår jag gott om många blir besvikna på, de är överprisad drit.

[+zimwalker]

Ligger en tråd på Kammeret.no som kan være av interesse her for de som liker denne type kniv: Hvem lager den beste samekniven 

(også flere tråder der som vil være av interesse for de som ser etter andre typer kniver, mye info der for den som vil)

[+Tom42]

Kjenner meg ikke igjen i beskrivelsen øverst av samekniv. Har en bunnsolid en, håndlaget av samer i Nordsverige. Denne erstatter øksa uten problemer, og bladet er grovt nok til å kløve mindre vedkubber. Størrelsen er nok avgjørende også, min er str. 9, 8 er vanligst, mens 7 blir for pinglete til alt som har med grovarbeid å gjøre. Høres ut som du har vært uheldig med kvaliteten.

Kjøpte min første - og eneste samekniv på Bardufoss flyplass kl 5 om morgenen i 1964..  Pris kr 45!!  En forferdelig sum .  Jeg tror jeg drøyde et par timer før jeg grov dypt i lommeboken.  Måtte jo ha den vettu, for den var jo en del av feltuniformen. 

 

Men når sant skal sies etter at jeg har brukt samekniven til å hugge ved til  "en natt ved bålet" noen ganger, er det ingen ting som "slår" kombinasjonen slirekniv med kort blad og sammenleggbar sag.

Som en kurositet ble det sagt at Strømmend opprinnelig brukte bladfjærer fra en russisk bil Popeda.   Om det er sant vet jeg ikke, men kanskje andre vet noe

[Dag G - Evje]

Ja.

[Tiur3]

Som en kurositet ble det sagt at Strømmend opprinnelig brukte bladfjærer fra en russisk bil Popeda.   Om det er sant vet jeg ikke, men kanskje andre vet noe

I følge mine opplysninger (lest), så dreide det seg om stål beregnet for bladfjærer til svenske lastebiler. I så tilfelle, trolig svenskt stål. Og hvorfor ikke, den kvaliteten var nok betydelig bedre. Det var en annen kjent kar fra Østfinmark, som benyttet stål fra Tyskland. Dette var også "fjærstål", beregnet for bladfjærer.

 

Hvor stålet har kommet fra (de siste årene), etter at de innledet samarbeid med Brusletto vet jeg ikke. Men, det spiller vel mindre rolle. Strømeng bestemmer selv type og kvalitet på stålet og da er det nok flere som kan levere den kvaliteten.

[LightDan]

Så hvis det er denne metoden, med å slå en vedkubbe oppå knivryggen for å dele ved, du sikter til. Da undrer jeg på deg, for dette er lite praktisk og effektivt! Metoden lærte jeg for drøyt 50 år siden. Og jeg har også ved nødtilfelle brukt den, bl.a. med min Samekniv på tur.

......

Men kun kniv, er det to måter å dele ved på. Den ene er å hugge og da må det tyngde til. Og det kan være effektivt, hvis veden er uten kvist og ikke for tykk. Den andre er å benytte noe, til å slå oppå knivryggen, som vist i videoen jeg så. Det siste har jeg kommentert og egner seg vel kun i nødstilfelle. Og det samme kan gjøres med en stor Samekniv.

Att hugga ett vinterförråd av ved med kniv är naturligtvis bara tull, men när man ska klyva ett tiotal vedstycken för ett bål fungerar det helt utmärkt med att klyva genom att slå på ovansidan av en kniv (samekniv eller annan type kniv).

Detta har jag gjort otaliga gånger på bål vid övernattning på tur.

Att det skulle vara mer effektivt att hugga med en kniv är väl ett tecken på att du har en otroligt tung och stor kniv snarare än något annat, då till och med en 300g tung samekniv klyver dåligt, de är konstruerade för att hugga snett från sidan med, alltså inte hugga för att klyva, utan hugga för att kapa.

Den stora fördelen med att klyva ved med kniv är ju inte effektiviteten, det kan vi vara helt eniga om, men packvikten. En liten turyxa väger ofta över kilot och i vart fall har jag inte sett någon under halvkilot, och då må man ändå ha kniv med sig.

Med yxan har du 3-4 minuter hugging för bålet, med kniv på sin höjd dubbelt så ng tid, så är ett kilo extra i packningen värt att dra runt på för att spara 3-4 minuter?

[Tiur3]

Den stora fördelen med att klyva ved med kniv är ju inte effektiviteten, det kan vi vara helt eniga om, men packvikten. En liten turyxa väger ofta över kilot och i vart fall har jag inte sett någon under halvkilot, och då må man ändå ha kniv med sig.

Med yxan har du 3-4 minuter hugging för bålet, med kniv på sin höjd dubbelt så ng tid, så är ett kilo extra i packningen värt att dra runt på för att spara 3-4 minuter?

Min 8" Strømeng kniv, veier med slire 300 g. En 9" veier 400 g. Andre her, har tyngere kniver. Greit at små turøkser veier ca 1 kg. Så da sparer en riktignok 6 - 700 g. Men jeg skulle like å se, dere batonere noen 10 -15 cm tørre vedkubber med kvist, på bare 6 - 7 min. Tenker det raskt ble 10 min. pr. kubbe jeg. 

 

Og jeg undrer på hvor dere finner vedkubbene, som dere batonerer til fyringsved. Har dere med dere motorsag, eller har dere et hemmelig lager med ferdig oppkappede vedkubber i skogen? De få gangene jeg har batonert for morro skyld, har jeg hatt med sag. Og jeg har også testet en del hjemme, på kubber for vinterveden. (Hugger noen favner hvert år) Ved dere finner i skogen med dim. under 6 - 8 cm, behøver de ikke batoneres. Det finnes da annen ved til opptenning og da kan slik ved brennes uten batonering!

 

Ser også at noen andre har lovpriset slike kniver som god til bl.a. brødskjæring, smøring av brød, sløying av fisk m.m. Den dårligste kniven jeg skjærer ferskt brød (alla kneip) med, er min 8" samekniv. Og en trenger ikke langt blad for å skjære brød. Selv turkniver med 6 cm blad, skjærer alt vanlig brød. Og i smørpakka, egner den seg kun når pakka er full. Etter noen dager på tur og en kanskje deler smørpakka med en til to andre personer, får en nesten ikke smør på knivspissen. Og så var det en som uttalte at en kunne smøre hele skiva i "et dra". Tja... kanskje fra et full smørpakke. Etter en 7 -10 dager på tur, er det ikke fulle smørpakker! Sløye fisk, ja stor fisk går greit. Men den fisk vi normalt får på tur, er den lite egnet, bedre med et kortere blad. Flåing og partering av storvilt går greit. Men, ikke på småvilt.  

 

Skal en bærsje må en også passe på, ellers kan slira subbe nedi dritten. Er det sølete, henger også slira ned søla, hvis en ikke er oppmerksom. Kniven er også så tung, at hver gang en åpner beltet må en passe på, ellers trekker tyngden av kniv og slire ut av beltehempene og kniven detter ned. Det er så mye negativt med en stor kniv, at det bruker jeg sjelden. Men for de som ønsker å bruke dem, så er det vel bare å bruke dem. Jeg klarer meg bra med en kort turkniv og sammenleggbar sag. På enkelte turer er turøksa med.

[stålmann]

Bra at mange engasjerer seg om forskjellige emner, på et veldig bra forum. Det er inspirerende og lese andres meninger om utstyret vi bruker , og at vi diskuterer dette på en gøyal / seriøs måte. Vi har alle friluftsliv som interesse , og det er bra.  Tilbake til emne vi prater om : KNIV / ØKS / SAG.-  Jeg liker og leve primitivt , og med minimalt med utstyr når jeg ferdes i naturen , det innebærer også da, at man får testet det lille man har med seg på en skikkelig måte. Man finner da også ut hvilket utstyr en kan stole på , og lærer seg og bruke det skikkelig. Jeg har levd  noen år nå , og sett altfor mange som bestandig skal ha det beste av det beste utstyret, når de drar en tur til fjells. Ikke noe galt at folk har mye utstyr , men ofte er det enkle  det beste. Vi er alle ulike , og vi har alle vårt favorittustyr, og velger dermed forskjellig. I mitt tilfelle så liker jeg EN stor kniv til de aller fleste gjøremål på mine turer rundt om , og det har jo funket så langt i livet!

[LightDan]

@Tiur3 när man gör upp eld i skogen finns det ju 2 källor till ved på stam, fjällbjörk (vintertid) eller torrakor (gamla döda träd), annan ved behöver torkas.

Levande träd får ikke brukas etter allemansretten, så där må en ha markägarens lov att fälla, torrakor är habitat för många små dyr, en del utrotningshotade och bör därför användas främst vid nödfall.

Då återstår fallna kvistar och grenar, vilka sjelden är så stora som 10-15 cm om de ska vara torra.

Dessa kan huggas i stycken med kniven, något som tar längre tid än klyvningen för övrigt. Batoneringen går givetvis trögt och långsamt vid material med en massa kvistar, men som det var lagt fram av dig så uppfattade jag att det var bättre och effektivare att ha en tung kniv att hugga med än en lättare att batonera med vid tunn ved utan kvist.

Jag jämför äpplen med äpplen, ellers kan jag lika gärna säga att en turyxa är värdelös, du klarar inte att hugga upp en 40 cm i diameter kubbe med en massa kvistar med den! Då behöver du sannolikt både klyvyxa, kilar och slägga med en sammanlagd vikt på 15 kg eller så.

En liten, hopfällbar såg och en kniv, där samekniv gott kan ersättas med en morakniv är allt som behövs för att göra ett bål på rimlig tid med rimlig arbetsinsats, men så klart, bättre verktyg ger snabbare arbete.

Spörsmålet är vad du vill bära med dig?

Bara lätt kniv, 100 g och bli begränsad till kvistar man kan bryta av?

Hopfällbar såg och lätt kniv/tung kniv gir 0,5 eller upp mot 1 kg, och med möjlighet att bruka grövre ved.

Turyxa, hoppfällbar såg och lätt kniv kanske 1,5-2 kg, samma ved men lite snabbare arbete.

Motorsåg, klyvyxa, kilar och slägga, 20 kg+.

Det sista är det ingen som skulle bruka, men det finns ingen som kan bestrida att det gir raskast och effektivast arbete.

Med min ryggsäck på under 4 kg undantaget mat, vatten och bränsle till köket är det lätt för mig att välja första alternativet, för den som absolut inte kan klara sig utan ett bål blir de andra alternativen bättre.

Jag ska inte säga att något alternativ är bäst, men små spinkle bål passar bäst för mig.

[Lompa]

Er knivens eneste funksjon å hugge ved?

[LightDan]

@Lompa en yxa kan du bara hugga ved med, där är kniven mer allsidig i tillägg till lättare.

[Lompa]

@Lompa en yxa kan du bara hugga ved med, där är kniven mer allsidig i tillägg till lättare.

Det er mulig det er en språklig misforståelse her. Man bruker både en samekniv og ei øks til mye mer enn å hogge ved. Man hugger ned trær og busker for å rydde, og for å skaffe virke til å lage gapahuk f.eks..

[Jan Arne]

  Ser også at noen andre har lovpriset slike kniver som god til bl.a. brødskjæring, smøring av brød, sløying av fisk m.m. Den dårligste kniven jeg skjærer ferskt brød (alla kneip) med, er min 8" samekniv. Og en trenger ikke langt blad for å skjære brød. Selv turkniver med 6 cm blad, skjærer alt vanlig brød. Og i smørpakka, egner den seg kun når pakka er full. Etter noen dager på tur og en kanskje deler smørpakka med en til to andre personer, får en nesten ikke smør på knivspissen. Og så var det en som uttalte at en kunne smøre hele skiva i "et dra". Tja... kanskje fra et full smørpakke. Etter en 7 -10 dager på tur, er det ikke fulle smørpakker! Sløye fisk, ja stor fisk går greit. Men den fisk vi normalt får på tur, er den lite egnet, bedre med et kortere blad. Flåing og partering av storvilt går greit. Men, ikke på småvilt.  

 

 

Personlig har jeg ikke behov for å skjære brød på noen spesiell måte.For meg holder det at jeg greier å skjære ei brødskive eller to på en helt ok måte. Jeg har heller ikke noe problem med å måtte stikke kniven et par ganger ekstra i den nesten tomme smørpakken for å få nok smør til ei skive.

 

Hvis noen sliter med å skjære brød,smøre brød,sløye fisk med samekniv så får dere det til med litt trening .

[Hege P.]

Denne Bowiekniven kjøpte jeg for 80 kroner for 42 år siden, da jeg begynte friluftslivet for alvor. Tung, men alltid pålitelig. Har kjøpt og brukt mange rare kniver siden den gang, både samekniver og mindre saker. Ja, økser også. Men denne kniven er fortsatt min favoritt blandt de store. Når jeg ikke vil dra på øks, er den den som blir med i sekken. Hogger ved, skjærer brød, flår elg, småvilt, og sløyer små og store fisk. Nå er den full av gamle minner også.

 

[afe]

Eg har ikkje hatt med meg brød på tur sidan tidleg på 90-talet. Eg greidde meg godt utan samekniv dengong, og eg har greidd meg godt utan i alle år seinare. Med unntak av å hogge ved som er grøvre enn det eg normalt brukar til bål, fungerer ein mindre kniv minst like godt, og i dei fleste tilfella mykje betre enn ein samekniv.

Før denne tråden dukka opp, trudde eg faktis at samekniv gjekk av moten rundt 1990, for etter den tid kan eg ikkje hugse å sett samekniv i bruk, og eg har aldri savna han. Men no forstår eg at samekniven fortsatt er i bruk i enkelte miljø.

[stålmann]

Kjenner mange som har , og bruker samekniv .  Felles for dem alle sammen er at de bruker den til alt mulig , og alle har et spesielt forhold til kniven. Visst  kan man bruke  mer spesialisert utstyr , MEN, det er en grunn til at den blir brukt!!

[Ole F]

På turer med mye forflytning og lite tid i leir foretrekker jeg en mora robust(132g) og tursag fra Oslo sportslager (134g). Kniven fungerer greit til batonering også, men viktigst for meg er at den er god å spikke med. På turer med mer tid i leir tar jeg med øks i tillegg. Den veier litt mer enn en stor kniv, men gjør jobben raskere. Synes mange glemmer at mye av vedjobben kan gjøres ved å knekke veden og samle inn forskjellig tykkelser.