Turistforeningens broer

[Gjest Anonymous]

For ca to uker siden var jeg på Finse. Hadde tenkt til å gå retning Krækkja og siden sydover. Etter ca en kilometer gange kom jeg til to broer. Den første var i fin stand type og lett å komme seg over, den neste derimot var litt verre. Hengebroen var var for det første ganske skakk og vindskeiv. Dette gjorde at turen over ble litt "på skrå". Greit nok det, det som jeg reagerte på var at broen var uten noen form for "rekkverk", det eneste å holde seg i var en av waierne som hadde løsnet fra under broen. Vurderete lenge å prøve å vade over i stedet men det viste seg uaktuelt. Med en nærmer 18 kg på ryggen ble løsningen å krype på alle fire over. Mulig jeg overreagere men jeg synes at DNT burde ha en viss standard på broene sine slik at man kan gå på to bein uten å frykt for å falle i en frådenede bre-elv.

Hva kan man egentlig forvente av borer utlagt på merkede T-stier? Noen synspunkter?

[morten]

Broene bør etter min mening være, dersom de er uten rekkverk: Plane, faste (dvs. ikke hengebro) og ligge støtt. Treverket må ikke være råttent. DNT tjener for mange penger til å unnskylde seg her. Klarer de ikke å holde broer i orden får de fjerne dem og merke vadested eller la være, men utrygge broer. Nei takk.

Broer som av en eller annen grunn ikke er plane (altså til siden, det er ok at det går litt opp eller ned, dersom det er tverrbord til å hindre skliing ved glatt vått vær) eller som svaier BØR det våre rekkverk eller annet å holde seg i.

Har selv opplevd ekle broer, men de var lagt ut av Spiterstulen tror jeg, på vei til Svellnosbreen, så jeg kan vel ikke klage på DNT. Har selv alltid hatt et positivt inntrykk av broene på DNT sine stier.

[il Camoscio]

Det värsta jag sett i broväg var en hängbro över Rosnaelva (?)

vid Balvatnet, 1998. Där var hela ena räcket borta och flera plankor fattades.

Det var ordentlig lutning och bron var givetvis spänd över en fors

(dvs. smalaste stället). Jag fick senare veta att det fanns andra, med lättare

packning, som gått sidlänges över bron med bägge händerna på räcket.

Detta var efter mitten av juli. Dock tror jag att det i dessa trakter

är Statskog som är ansvariga.

Vad jag gjorde? Sökte vad på bredaste stället, på den enda plats

där jag kunde se botten. Jag vadade midjedjupt, med regnkläder

på; det var rejält kallt och en svag underström.

Augusti 2000 gjorde jag min första tur i Skarvheimen, utgick från

Finse via St Pål (Kyrkjedörivarianten är intressantare om ngn undrar).

Strax efter FInse korsar man Finseåi. Bron var mycket smal

och utan räcken. I sådana fall kryper jag, men stegen upp var

så konstruerad att jag inte förstod hur jag tryggt skulle kunna

klättra upp mot bron och ta mig ut på den krypandes. Lyckligtvis gick det att vada, knädjupt.

Vid Olavsbu lägger man ut en tillfällig "bro" varje sommar. Förra

året var det en som var så smal och skev att jag tvekade att ens kyrpa.

Lyckligtvis kunde bäcken stengås. Hur hade det varit tidigare

på säsongen?

I de senare fallen är det väl DNT som är ansvariga.

il C.

[Kristin]

Vi skal gå fra Finse på mandag. Kommer til å krysse etpar bruer på vei til Kjeldebu. Er brua på stien før Hansbuflata (det stien deler seg)?

[Tom]

Broene mot Svellnosbreen kan være litt ekle når det er stor vannføring. De som er vant til å gå på topper blir antakelig ikke så skremt av dem, men det virker merkelig å la masse uerfarne folk som skal på tur med fører til breen passere der. Man kan virkelig komme i trøbbel dersom man faller.

Jeg synes det bør være en hovedregel om rekkverk - kan ikke se noen god grunn for å ikke ha det.

Den verste "broen" jeg har sett, som ikke kan klandres DNT, var den berømte kloppen ved Reinsspranget over Visa (aktuell for de som skal på Styggehø). Maken til invitasjon til selvmord har jeg sjelden sett. Heldigvis man man vade elva enkelt litt lenger oppe...

[panda]

Høres gøyalt ut

Den må prøves!

[haraldn]

Det är väl den här bron du menar. Vajern man har att hålla sig i har inte lossnat från undersidan, utan det är vad som återstår av räckverket.