Gå til innhold
  • Bli medlem

Anbefalte innlegg

Skrevet

blev inte den finaste jag gjort, utom att vädret var utmärkt i sju dar av åtta. Rundningen av Hardangerjøkulen

klar höjdpunkt, likaså passövergången vid Lordehytta. Men jag undrar om jag nu, efter 12 somrar i rad i Norge,

är klar med fjällen.

Kort berättelse, ännu inga bilder:

http://www.huthyfs.com/nor08.html

Annonse
Skrevet

Marmotta skrev:

Men ofta kom jag på mig med att känna att passionen börjar falna, åtminstone när det gäller nordiska fjäll Efter sådär 535 vandringsdagar, varav bortåt 140 i fjällen, börjar jag känna att jag kan det hela

140 døgn og lei ?Tror du får ta deg en tur ned i Alpene eller Pyreneene neste år og så komme tilbake på ny frisk,

140 døgn er bare 35 i hver årstid. Hvordan kan man gå lei ?

Har langt over 1000 døgn og gleder meg som en unge til hver fjelltur.

Skrevet

Jag var bortåt 45 när jag börjde vandra på allvar, och fyllde 50 under min första fjälltur. Om några veckor fyller jag 64.

Jag hade en enorm iver att bli frisk efter min trafikolycka i februari (bäckenfraktur, försvagade benmuskler på vänster sida)

och undrar ibland om allt gick åt till att bli frisk, 2-3 månader snabbare än prognosticerat.

Jag börjar få svårt att hitta på nya turer. Hade tänkt Vindelfjällen+Rana+Saltfjellet först,

norrut för första gången på 10 år, men så blev det busstrejk i Sverige. Och särskilt torr blir inte en sån tur förstås.

I de sydliga fjällen undrar jag om jag har något kvar alls. Gå runt Hardangerjøkulen gick ju an,

men på riktiga

Vidda? Är det lika tråkigt som Krækkja-Tuva lockas jag verkligen inte.

Jag har varit sex gånger i Jotunheimen (det finns inget bättre i fjällen!), varav två gånger på turer enbart där, tre med början i Skarvheimen

och en med början i Breheimen; tre gånger i Dovre, två var i Tafjord och Reinheimen, två i Trollheimen, en i Rondane (ingen längtan tillbaka).

Nu hoppas jag på en östalpin tur i slutet av augusti och en tur i Skottland maj nästa år (skulle blivit iår, men det var för tätt inpå olyckan),

sen får jag se om lusten återvänder. Men fjällen har ju hittills varit kanske 26% av vandrandet.

Skrevet

Ja, hva skal jeg svare?

Jeg startet med friluftsliv i barndommen, men kom meg ikke til fjells før jeg var 22(?) år, nå er jeg 54.

Vandret som deg de første årene, men fikk fort sansen for det nye, brevandring , tinderangling og klatring. Fiske har jeg fra barndommen, men så lokket laksen. Jeg har aldri blitt noen mester i noe av dette, men variasjonen fasinerer meg.

For 5 år siden begynte det ene kneet å bli dårlig. Fikk den hjelpen som var å oppdrive, men legene ville ikke operere, prognosene var for dårlig, jaja- hva nå?

Fikk prøve havkajakk, for et par år siden. Overkroppen er jo fortsatt OK. Nye mål å strekke meg etter. Føler meg som en nybegynner. Men skal bli bedre, tror jeg!!

Det jeg vil fram til; Har du gått lei, finn på noe nytt. Tematur via DNT. Ta med fiskestang på neste tur, ligg i ro et sted, la homla suse med dagsturer, rødvin og god mat + en konjakk eller to etterpå. Eller brekurs, fotokurs,fluefiskekurs?

Hvis ikke dette faller i smak, ta et eller to år fri fra fjellet og meld deg på sykkeltur i frankrike!

Fortsatt er det topp å overnatte på flate østvidda (Hardangervidda) og se på utsikten. Særlig en skarp høstkveld. Med hårteigen i det fjerne. 2-3 dagsmarsjer unna. Da er livet herlig!! Titte opp på stjernehimmelen, pisse og krabbe i posen!

(Men å gå med tung sekk, det har jeg sluttet med!)

mvh

Kardam

Skrevet

Ja, før eller siden blir man fornøyd av dette landet også :-)

Vidda? Är det lika tråkigt som Krækkja-Tuva lockas jag verkligen inte.

Nei den "flate" Sentralvidda, feks Dyranut - Sandhaug - Haukeliseter er langt mer spennende etter mitt syn, og heller ikke så "tråkig" som Krækkja - Tuva.

Sentralvidda er virkelig Flat og Flott.

Skulle vært kult og fulgt deg over der, tror du har endel europeisk vandrererfaring som hadde vært interessant å høre om.

Neste sommer?

Skrevet

Själv vandrat i fjällen från år 1995, drygt 20-åring då. Blir mer och mer vandringsbetonat varje år, tidigare mer fiske. Först senaste åren sökt mig till Norge, tidigare huserat i Sverige. En tur som jag gillat mycket var då vi startade från Sulitjelma, gick via i Pieskehaure in till Råvvejaure-området (Sverige) och tillbaka norra vägen till Sulitjelma. Råvvejaure skiljer sig mycket från åtminstone de svenska fjällen i övrigt och verkar vara s g s obesökt på sommaren. Kanske kan få inspirationen tillbaka ?

Har inte själv vandrat i Alperna eller Pyrenéerna, men är inte charmen med Skanderna det att man kan gå mer eller mindre precis var man vill, allemansrätten möjliggör fritt tältande och terrängen ställer sällan till bekymmer för att ta vilken tur som helst, oberoende av leder?

Ute i Europa är detta väl inte i samma grad möjligt.

Skrevet

Turen i det "inre av" Padjelanta har jag faktiskt funderat på. Jag gick i Saltfjellet/Sulis 1998 och tältade bl a i trakten av Varvek, tror jag det var, nära älven som kommer ned från Råvvejaure-området. Då finge man förstås hoppas på inte alltför höga vattenstånd och hitta ngt vapen mot myggen.

Att man kan gå hur som helst i fjällen håller jag inte riktigt med om. T ex vid rundningen av Hardangerjøkulen

gick jag över tre broar och en snöbrygga första dagen och över tre broar den andra. Den tredje dagen var det

inga broar vad jag kan minnas; den bjöd istället på tre ordentliga vadställen. Skulle alltså säga att broarna binder en en hel del på en sådan tur. Jag har gått en del utanför lederna i Dovrefjell, Reinheimen och Trollheimen, alltid med pickande hjärta, att det inte skulle komma en strid älv eller bäck i vägen.

Det är en vanlig uppfattning att man inte kan tälta i Sydeuropa. Här är några siffror från mina senaste turer;

räknar ej ev. tältning direkt efter turen.

juni 2008, Alperna, 14 dagar: 7 fria nätter i tält, 3 camping, en fri stuga.

augusti/september 2007, Alperna, 11 dagar: 8 fria, 1 camping.

juni 2007, Pyreneerna, 16 dagar: 12 fria, 2 camping.

juni-juli 2007, Pyreneerna, 5 dagar: 4 fria.

(År 2007 låg jag alltså sammanlagt 2 nätter under tak på mina kontinentala turer)

juni-juli 2006, Alperna, 18 dagar: 11 fria, 2 camping.

juni-juli 2005, Pyreneerna, 31 dagar: 17 fria, 2 camping, 1 fri stuga.

juni-juli 2004, Alperna, 21 dagar: 13 fria, 2 camping.

juni-juli 2003, Alperna, 18 dagar: 11 fria, 2 camping.

Man ska veta lite om var det är bäst att röra sig; det hjälper också att kunna lite spanska, franska och italienska för att komma överens med herdar och andra. Nationalparker bör undvikas och regionala naturparker skys som pesten.

Man är till stor del hänvisad till markerade leder; obekanta pass kan vara mycket svåra att bedöma på 1:50 000-kartor

eftersom terrängen är så brant. Förekomsten av stigar gör ofta enorm skillnad - om snön spärrar stigen kan man

tvingas ut i brant och instabil terräng, vilket tar ordentligt på krafterna, och kan vara riskabelt.

Den stora fördelen med fjällen är förstås att man kan hålla sig över trädgränsen nästan hela tiden och sällan krockar med civilisationen. De senaste 8 somrarna har jag legat under tak två nätter på mina fjällvandringar.

Den stora fördelen med Alperna och Pyreneerna är provianteringsmöjligheterna - det är naturligtvis därför jag kan gå så långa turer. Ännu en fördel är att säsongen är längre. I Östpyreneerna och Sydalperna kan man ofta starta kring den 15 juni och säsongen går en bra bit in i september, med relativt varmt och stabilt väder. Sensommaren har fördelen att åskväder är ovanliga.

Hittills har jag funnit att de båda typerna av områdena kompletterar varandra väl.

Skrevet
Att man kan gå hur som helst i fjällen håller jag inte riktigt med om. T ex vid rundningen av Hardangerjøkulen

gick jag över tre broar och en snöbrygga första dagen och över tre broar den andra. Den tredje dagen var det

inga broar vad jag kan minnas; den bjöd istället på tre ordentliga vadställen. Skulle alltså säga att broarna binder en en hel del på en sådan tur.

Kryssinger av elver og vann er en del av utfordringene. Det er klart det er begensninger hvis du må ha broer for å komme over. Jeg har selv rundet Jøkulen uten å gå broer, men da går jeg selvsagt ikke så nær

Har man tre-fire store vanntette pakksekker kan man lage flåte og svømme ved siden av selv om det ikke er for langt.. (brr) Dette gjør jeg selvsagt ikke i stryk og sterk strøm. Må noen ganger gå en kilometer eller to før jeg finner overfart, men det er artig å finne sine egne ruter..

Skrevet

Jag undrar om jag inte fick nog av utmaningar 1998:

http://www.huthyfs.com/salten.html

eller om det var 2000?:

http://www.huthyfs.com/vad.html

I Reinheimen förra året skulle jag gå från Skarvedalshytta till Billingen och valde fel sida av Store Føysa, den norra/västra; ett

mäktigt sidoflöde spärrade vägen (möjligen kunde man av källornas höjd ha gissat det). Det blev att gå tillbaka ett bra stycke

till ett ställe där Føysa var så bred att jag kunde stengå den - det var inte många ställen där vad verkade tryggt.

Två dagar innan hade jag länge, länge sökt vad över Lora, innan jag hittade. I Reinheimen 2004 gick jag mellan Buaberget och Torsbu

och mot slutet av den sträckan var ett vad som helt enkelt antingen gick eller inte, lyckligtvis det förra.

När det gäller den här turen så tror jag förstås att dess tjusning låg i att gå just så nära Hardangerjøkulen; sträckan mellan Finse

och Rembesdalseter är hur fin som helst. Den och sträckan Leirbotn-Finse verkar gås av mycket få. Alla (fyra!) jag stötte på

på den första sträckan var holländare; på den senare säckan träffade jag ingen före stigskiljet mot Krækkja.

På den första sträckan passerar man stället på bilden. I bakgrunden syns hängbron. I förgrunden skulle

ha varit en planka med vajerräcke, men bara fästena fanns kvar (syns de?).

Undrade först om jag skulle hoppa över där - vada vore otänkbart.

Men jag såg snöbryggan, den kanske går att se till vänster i bilden.

post-1035-133474569302_thumb.jpg

Bli med i samtalen

Du kan publisere innhold nå og registrere deg senere. Hvis du har en konto, logg inn nå for å poste med kontoen din.

Gjest
Skriv svar til emnet...

×   Du har limt inn tekst med formatering.   Gjenopprett formatering

  Du kan kun bruke opp til 75 smilefjes.

×   Lenken din har blitt bygget inn på siden automatisk.   Vis som en ordinær lenke i stedet

×   Tidligere tekst har blitt gjenopprettet.   Tøm tekstverktøy

×   Du kan ikke lime inn bilder direkte. Last opp eller legg inn bilder fra URL.

×
×
  • Opprett ny...

Viktig informasjon

Ved å bruke dette nettstedet godtar du våre Bruksvilkår. Du finner våre Personvernvilkår regler her.