Johanna

Hej, tyværr ær det inte bara att lægga till de finska lagren eftersom de dels hamnar i bokstavsordning och inte i någon logisk ordning och dels får slumpvisa færger istællet før något som går att tolka. Børja med att avmarkera alla lager utom de grundlæggande lagren som ær identifierade ovan "VesiViiva är bäckar, VesiAlue sjöar och liknande, TieViiva vägar, KorkeusViiva är höjdkurvor, SahkoLinja tror jag är elledning, SuojmesaRaja tror jag är småvägar eller stigar". Høgerklicka på dessa ett efter ett, vælj Properties -> Style och definiera utseendet så att det ser ut som du vill. Nær du har gjort detta børjar du ha en anvændbar karta. Behøver du mer æn de grundlæggande lagren kan du førmodligen gissa vad de flesta andra førestæller med hjælp av en kombination av google translate och att jæmføra form/position med existerande kartor øver området. Sæg gærna till om du identifierar några fler anvændbara lager. Spara gærna i filer med några olika namn eftersom QGIS ibland crashar nær filerna blir stora och om du har otur kan den senaste sparningen bli korrupt.

Har du tittat på Olaf Storø?

Inte till turisthyttorna. Under säsong står de öppna och har normalt en stugvärd och utanför säsong så står alltid ett rum/hus öppet och man kan betala i efterhand (ska vara det rummet med nödtelefonen så det är lätt att se på antennen vilket det är). Nyckelsystemet används inte i Sverige. Dock ont om hytter i Sarek men i Padjelanta finns hytter.

Tar inte sportbutikerna som sæljer dem emot tomma? Det brukar de gøra i Sverige i alla fall.

Jag är osäker på hur mycket som är fritt (har blivit bortskämd med tillgång till licenser). Översiktskartan på 1:250000 släpps i alla fall fritt i vektorformat första juli http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Kartor/Oversiktskartan/ Annars är geodataportalen ett bra ställe att leta på, men den fria datan där är kanske mindre relevant, även om där finns en del kul https://www.geodata.se/GeodataExplorer/index.jsp?loc=en

Där kommer jag tyvärr inte ihåg vad jag valde, men resultatet såg ut ungefär som ditt. Du får anpassa utseendet på lagren som du vill ha det själv så att det ser vettigt ut.

Jag behövde inte all info så jag har inte identifierat alla lager men jag konstaterade iaf att Viiva är linjer, Alue ytor och Piste punkt data men det ser du ju på legenden också. VesiViiva är bäckar, VesiAlue sjöar och liknande, TieViiva vägar, KorkeusViiva är höjdkurvor, SahkoLinja tror jag är elledning, SuojmesaRaja tror jag är småvägar eller stigar, SuojaAlue och SuojeluAlue verkar vara olika typer av skyddsområden.

Som afe säger så finns det flera alternativ. I stort sett är det de som det inte står raster på. Jag har använt topographic map i skala 1:100000 och den finns även i skala 1:250000 om du vill ha det lite mer överiktligt. Namnen på objekten var dock på finska men för det mesta gick det fint att gissa vad som ska vara vad när man ser hur de ser ut (lite hjälp av google translate underlättade).

Jag har använt data från samma källa (men inte samma område) utan problem. Det ser ut som om rastret är i fel upplösning. Om du inte hittar en lämpligare upplösning fungerar kanske vektordatan bättre? Jag har använt terrängkartan för 1:100000 (vektor) tillsammans med höjddata som jag köre hillshade på. Blev bra men jag hittade ingen mall så det blir ju lite extra jobb med att definiera hur allt ska se ut.

Det tror inte jag heller, världen är ganska tålig (kolla gärna in Perm-Trias utdöendet för en period då det mesta gick katastrofalt dåligt utan att världen gick under, och nej, jag menar det inte som jämförelse med dagens situation). Däremot riskerar vi väldigt stora ekonomiska och humanitära kostnader som det förmodligen vore betydligt billigare och skonsammare att försöka förebygga.

Det är så forskning går till. Man har några observationer och en idé om varför de ser ut som de gör. Sedan ställer man upp en hypotes om vad som kommer hända om idén är riktig och testar hypotesen genom att göra nya experiemnt eller samla in ny data eller modellera processen. Om experimenten/data insamlingen/modellen ger de svar som hypotesen föreslår så stödjer det ursprungsidén. Om idén får stöd av tillräckligt mycket data/experiment/modeller etc. så blir den så småningom etablerad i fältet. Det innebär såklart att en hel del av ursprungsidéerna är felaktiga, det är bara genom att forska på sånt som vi redan förstår någorlunda väl som man kan räkna med att oftast ha rätt (och de områden vi redan förstår är normalt sett de minst relevanta att forska på). I det här skedet är det ofta flera olika konkurrerande idéer som skulle kunna förklara observationerna, om någon av idéerna är mer dramatisk än de övriga får den förmodligen mer uppmärksamhet i media men om man följer fältet är det normalt uppenbart att debatten fortfarande pågår. I det här skedet är det rimligt att vara skeptisk till resultaten, idéerna är till sin natur ännu inte ordenligt testade. När en idé såsmåningom har samlat på sig tillräckligt mycket stödbevis för att bli etablerad i fältet är det en helt annan sak. De här idéerna förfinas fortfarande men de har accepterats som de bästa teorierna som finns i fältet. De kan såklart fortfarande ifrågasättas men att som lekman argumentera för att teorin är felaktig (alltså inte bara konstatera att man inte själv kan avgöra vad som är riktigt) är bara rimligt om man tycker att ens egen magkänsla väger tyngre än det samlade forskningsfältet. Att vi har pågående klimatförändringar till följd av av mänskliga utsläpp av växthusgaser är en sådan etablerad teori (medan en del av de tänkbara konsekvenserna fortfarande är osäkra). Problemet som lekman är naturligtvis att veta om det som beskrivs i tidningarna är otestade/halvtestade idéer eller etablerad forskning. I klimatdebatten gör dock IPCC en viktig insats för att sammanställa det samlade kunskapsläget i fältet. Vad gäller idéen om att Golfströmmen riskerar att stanna så är det en intressant idé. Vi vet att det har skett tidigare när stora mängder färskvatten kom ut i norra Atlanten och sitauationen vi har idag och väntar oss de närmaste hundra åren har en del likheter med det som skedde då. Frågan är dels teoretisk, är förutsättningarna vi har nu tillräckligt lika för att det ska vara möjligt? Dels politisk, om det kan ske, kan vi stanna avsmältningen innan vi når dit? Studien som du läste om i VG talar för att Golfströmmen åtminstone är så någorlunda stabil under nuvarande förhållanden. Det är helt klart ett område som är värt att forska på men det finns ännu inga etablerade svar. Angående temperaturstigningen i havet så är det mycket riktigt ett viktigt tecken på att vi har en pågående uppvärmning av jorden men då handlar det om ett stort antal mätpunkter spridda över haven. Att titta på en enstaka punkt är i det sammanhanget närmast meningslöst eftersom det då inte går att se om uppvärmningen beror på omflyttning av värme eller på att den totala energin ökar.

@REJOHN Det var en rätt trevlig artikel du hade hittat. Jag ser dock inte hur du menar att den skulle vara relevant för den pågående diskussionen i här. Golfströmmen transporterar vatten från en plats till en annan. Temperaturen som uppmäts i den är därför i hög grad relaterad till varifrån vattnet kommer och hur mycket som transporteras, det vill säga, den flyttar värme ifrån en plats till en annan. Det innebär såklart också att mätningarna utanför Måløy inte kan säga något om hur den totala energibalansen på jorden ändras. Det artikeln tar upp är istället frågan om golfströmmen riskerar att försvagas eller helt stoppa om alltför mycket is smälter i norra Atlanten. Det är en pågående vetenskaplig debatt och alltså ingen fråga där forskningen har nått konsensus ännu (så jag vill också gärna ha svar på vilka "De" är som hade fle för tjugo år sedan och vad de hade fel om som du menar är en viktig poäng i sammanhanget). Att Golfstömmen kan försvagas av stora mängder smältvatten är ganska accepterat, det skedde förmodligen i slutskedet av den senaste istiden då de stora inlandsisarna i Nordamerika och Eurasien smälte. Om det skulle kunna ske till följd av de pågående klimatförändringarna är mer omdebatterat. Jag har inte följt debatten i detalj men mitt intryck är att "tänkbart men osannolikt" är den vanligaste uppfattningen men där kan jag ha fel. Mätningarna utanför Måløy är intressanta eftersom de visar att avsmältningen hittills inte har gett någon nämnvärd försvagning av vattnet som transporteras norrut utanför Norge. Det är naturligtvis glädjande och ett tecken på att den är relativt stabil men det garanterar inte att den är stabil under alla tänkbara framtidsscenarion. Det kommer nog att vara ett omdiskuterat forskningfält ett tag framöver.

Alltid kul att se kvartärgeologi (de senaste 2.6 miljoner åren) diskuteras. Jag är rädd att vi håller på att lämna ursprungsämnet, jag vet för lite om norsk politik för att kunna uttala mig om vad politikerna gör eller inte gör, men jag vet en hel del om kvartärgeologi så jag kan inte låta bli att lägga mig i. 1. Du har helt rätt i att jordaxelns lutning påverkar klimatet. Det är dock lite mer komplicerat än så. Utöver jordaxelns lutning har vi även förändringar i hur rund/elliptisk jordens bana runt solen är samt vid vilken årstid som jorden befinner sig närmast solen. Det är den samlade effekten av dessa variationer (Milankovitch-cyklerna) som styr istid-mellanistid cyklerna. Den direkta effekten av dessa förändringar är ganska liten men de orsakar positiva feedback effekter som förstärker signalen. Mer energi på 60N sommartid ger till exempel mindre havsis, mindre snö och mindre glaciärer. Mindre snö och is gör att mindre andel av solinstrålningen reflekteras och områdena värms upp ytterliggare vilket gör att ytterliggare snö och is smälter osv. På samma sätt förstärks en nedkylning i de här områdena genom att vi får mer snö och is och mer strålning som reflekteras. Det finns en hel rad sådana här feedbackeffekter vilka gör att en relativt liten ursprunglig förändring kan ge en stor påverkan. Därför kunde en ganska liten förändring i jordens förhållande till solen leda till att vi lämnade den senaste istiden och gick in i en mellanistid. Dessa förändringar är dock relativt långsamma och vi har koll på hur stora de är och i vilken riktning. Det är inte de som orsakar den nuvarande uppvärmningen. Tyvärr gäller många av de här feedbackeffekterna även om klimatet ändras av andra orsaker, t.ex. när vi släpper ut stora mängder växthusgaser i atmosfären. 2. Eftersom det rör sig om (lite förenklat) tre olika cykler går det inte att säga att alla mellanistider är lika långa. Några av dem är runt 30-tusen år långa, andra snarare mellan 10 och 15-tusen år. 3. “Vi er nå ca ti tusen år etter siste istid. Altså burde vi etter all sannsynlighet begynne å merke at klimaet blir varmere all den tid ismassene i nord blir mindre og mindre og da vet alle som har hatt en isbit i et glass med drikkevarer, at jo mindre isen blir jo fortere smelter den.” Här föreslår du en typisk feedback-effekt (mindre is → snabbare isavsmältning → ännu mindre is). Den är rimlig även om mindre is → mindre solstrålning som reflekteras är en viktigare process. Det innebär dock inte att den nuvarande avsmältningen kan förklaras med att isen äntligen blivit liten nog för att smälta fortare. I så fall hade det ju varit orimligt att den växte till under lilla istiden. Och under andra mellanistider hade vi lagom varit på väg in i en ny istid efter tiotusen år. Den avsmältning vi ser idag beror på moderna förändringar. 4. Grönland har normalt inte varit isfritt under mellanistiderna men under några av dem har den grönlänska inlandsisen varit betydligt mindre än idag. Med tanke på att den grönländska inlandsisen, om den smälte fullständigt (vilket lyckligtvis tar tid), motsvarar en höjning av havsnivån med över 7 m och vi oturligt nog har valt att bygga så många av våra städer vid kusten så är det inget vi vill ska ske. När det nu inte sker naturligt (och det gör det inte, vi har rätt bra koll på de naturliga effekterna) verkar det sällsynt dumt att själva orsaka det. Vi är också förmodligen på väg emot temperaturer som är ännu varmare än de vi hade under de varmare mellanistiderna. 5. Du har såklart helt rätt i att den globala havsnivån var väldigt mycket lägre under den senaste istiden (ännu ett exempel på hur stor påverkan klimatförändringar, både de naturliga och de antropogena kan ha på vår omvärld). Vad gäller Östersjön så har den dock visserligen haft en del perioder med lite vatten men den är också beroende av hur högt trösklarna till Atlanten ligger och har under andra perioder antingen täckts av en stor uppdämd sjö eller varit fylld av is. Ser vi bara till perioden efter den senaste istidens maximum så innebär landhöjningen att Östersjön snarare täcker mindre områden idag än den gjorde när isen först lämnade området. Du gör naturligtvis rätt i att vara skeptisk till vad politiker och andra icke-forskare säger i frågan. Däremot förstår jag inte varför du är så skeptisk mot IPCCs rapporter om det vetenskapliga läget. De är skrivna av respekterade forskare i fältet och ger, åtminstone på de områden som jag kan bedömma, en bra sammanfattning av kunskapsläget. De har också stöd av andra forskare, här är till exempel ett uttalande ifrån den svenska kungliga vetenskapsakademien: http://www.kva.se/sv/Nyheter/2015/klimatuttalande/ Om man inte har möjlighet att själv sätta sig in i ursprungsartiklarna skulle jag säga att det är den bästa sammanfattning man kan få. Med tanke på vad vi diskuterar här kan jag rekommendera IPPCs kapitel om tidigare klimatförändringar. Den är fritt tillgänglig och jämförelsevis lättläst. Där kan du också se att de varma och kalla perioder du intresserar dig för naturligtvis är en del av IPCCs rapporter. http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WG1AR5_Chapter05_FINAL.pdf Du skriver på slutet att människan har en 5-7% påverkan, 5-7% av vad? Har du någon referens så ska jag se om jag kan sätta siffrorna i sitt sammanhang. /Johanna

Efter att ha gjort en mindre lagning i ett HB-tält som kommit för nära en vass sten kunde jag konstatera att det hala tyget inte är det allra lättaste tyget att sy i. Säkert inget större problem för den som är van vid sånt men helt trivialt var det alltså inte.

Det ligger väl en del i det, första inlägget var definitivt både ock. Men det är fortfarande en tungpackar-tråd som just nu närmast domineras av lättpackare. Det är inte nödvändigtvis ett problem, det mesta som skrivs är väldigt rimligt, särskilt som svar på provokationen i första inlägget, men det brukar väl å andra sindan vi tycka att våra kommentarer är när vi lägger oss i lättpackartrådar också