Gå til innhold
  • Bli medlem

LightDan

Passivt medlem
  • Innlegg

    710
  • Ble med

  • Besøkte siden sist

  • Dager vunnet

    8

Alt skrevet av LightDan

  1. Det finns väl ingen samhällsnyttig hund? Några hundar gör visserligen tjänst i t.ex polis, tull och militär eller har uppgifter som blindhundar, terapihundar, jakthundar, spårhundar och liknande, men det är inte arbete utan hobbyverksamhet. Hundarna får inte betalt och betalar ingen skatt, de små parasiterna.
  2. Man behöver väl inte förolämpa eller stöta någon först för att vara höflig eller ge en komplimang? Jag tror och hoppas att det framgår av sammanhanget att jag var ute efter att ifrågasätta om nytta är ett kriterie för att få existera oavsett vilket DNA man är född med.
  3. Du kommer med värdefulla insikter här, bara det är väl värt en massa.
  4. Ett mer seriöst svar: En sällskapshund får ägaren att gå turer varje dag i alla väder, husdjur har en blodtryckssänkande effekt, många människor lider av ensamhet, många psykiskt eller fysiskt sjuka eller handikappade människor har någon som älskar och inte dömer. Kort sagt, även den mest onyttiga hund är ett superapotek och hundar sparar en massa pengar årligen i sjukvårdskostnader, exakt hur mycket tror jag inte någon vet. Kanske borde det gå att få hund på blå recept?
  5. Det samma kan sägas om en del människor jag känner till, de gör ingen nytta, de bara spiser, samhället har ingen nytta av dem. Har du något förslag vad vi ska göra med dem?
  6. Har en poncho-tarp från Sea-to-Summit, den har en angiven vikt på 220g om jag minns rätt, men kontrollvägd med förvaringspåse var vikten endast 181g. Den fungerar ok om man är ensam, men jag brukar alltid ha hunden med, så den blev lite för trång, så nu har jag en lite större tarp gjord av polycryoplast och ponchon tripplar som regnjacka, ryggsäcksskydd och markduk under tarpen. På fjälltur eller vid gång utanför stig i skogen är tightare regnkläder att föredra, men på stigar i lågland och skog fungerar det bra med poncho, lätt och luftig!
  7. Det är i princip en vanlig Pepsi can stove som jag integrerat fotstöd och grytstöd på, samt att vindskyddet hakar i fotstöden och sitter bra på plats.
  8. 38 och 58L, för sommar och vinterbruk. Ska nog köpa någon på lite under 20L för dagsturer/en natt i skog/hytte till hytteturer.
  9. Hej, fint med en annan ultralätt nerd! Jag har stort sett sedan jag gjorde min första fjällvandring för 26 år sedan lurat på hur man får packningen lättare. Det har varit en intressant erfarenhet att se vad som kan lämnas hemma. Jag fick ner totalvikten på säcken från ca 26 kg på första fjällturen (en vecka) och ned till ca 15 kg, detta med små ändringar över många år. Den stora revolutionen för mig kom för några år sedan när jag började googla efter "lättaste ryggsäck" och liknande och började få träffar på olika lättviktsforum. Det var inte bara jag som är intresserad av detta! Med hjälp av lite sälj och köp var vikten i sommar nere på 12 kg för en veckopackning i fjällen, med basvikt på lite under 6 kg. Nu i höst och i vår blir det ett par inköpsrundor där en god del av min 6-kg packning blir julklappar och födelsedagspresenter, medan mina gjorda och planerade nyanskaffningar kommer att ge en baspackvikt på under 4 kg. (För 3-säsonger, all typ av terräng) Mina metoder har från början varit att lämna onödiga saker hemma och flera användningar för samma sak. Senaste åren har 3 for 3 kommit till, samt lätta skor och kläder. De nya 3 stora, bo-sova-bära kommer hamna på cirka 1800 g om tillverkarnas viktuppgifter stämmer någorlunda. En stor passion som också kommit till för mig är att bygga kok-kit. Mitt favorit är på ca 125 g, med brännare, gryta, lock, grytstöd och vindskydd. Lätt, men inte exceptionellt, det som gör mig väldigt nöjd med det är att det är extremt stabilt, nästan i klass med ett trangia och extremt gjerrig på bränsle, samt stort sett lika bra i storm som i vindstilla väder. Detta är ett spritkök, på en veckas tur med kok morgon och kväll räcker det med 280 ml bränsle om jag dricker en kopp te till måltiderna, till bara mat räcker det med ca 210 ml.
  10. Min hund (flatcoated retriver-tispe) ligger utan band i innertältet, hon ligger gärna där helt till jag river tältet på morgonen. När vi sover under tarp ligger jag med bandet fäst runt min hand i soveposen, heldigvis ligger hon oftast i ro natten igenom, men om det kommer djur eller människor nära vill hon gärna löpa ut och undersöka.
  11. Tack, ingen ide att göra saker vanskliga när det kan vara enkelt.
  12. Det kan också lösas med ett par extra hål i bakre delen av sliran motsvarande de där läderremmen med tryckknapparna går in, fjerna den läderremmen och ersätt med läder eller nylonrem som går genom hålen från ena hållet, runt kniven, genom hålen på andra sidan och sys ihop på baksidan men lämnar 5-10 cm löcke. Bruk löcken att fästa i bältet, så hålls kniven på plats av tyngdkraften. Gratis eller få kronors fix.
  13. Fel av mig där.. Mer riktigt är att säga att en yxa kan du bara hugga med. Det går mycket riktigt att hugga mer än ved. Kniven kan man hugga med, i tillägg skära, slöyfe(heter det väl på norska), tälja, spetsa, smöra, skrapa mm. Ja, en yxa kan också användas som hammare/slägga för att vara rättvis.
  14. @Lompa en yxa kan du bara hugga ved med, där är kniven mer allsidig i tillägg till lättare.
  15. Vedbrännare är fint, har dock inte prövat Caldera Cone. Fördelar är brännarens egenvikt och ingen bränslevikt. Nackdelar är mycket passande på elden till maten är färdig, lååång koktid om det är fuktigt eller blött i marken och rent vanskelig å få till kok om det regnar. Jag kommer inte ihåg hur stora grytor Caldera tillverkar sin kon till, men att laga mat till 5 pers behövs det antagligen 2 st coner till, eller i två omgångar.
  16. @Tiur3 när man gör upp eld i skogen finns det ju 2 källor till ved på stam, fjällbjörk (vintertid) eller torrakor (gamla döda träd), annan ved behöver torkas. Levande träd får ikke brukas etter allemansretten, så där må en ha markägarens lov att fälla, torrakor är habitat för många små dyr, en del utrotningshotade och bör därför användas främst vid nödfall. Då återstår fallna kvistar och grenar, vilka sjelden är så stora som 10-15 cm om de ska vara torra. Dessa kan huggas i stycken med kniven, något som tar längre tid än klyvningen för övrigt. Batoneringen går givetvis trögt och långsamt vid material med en massa kvistar, men som det var lagt fram av dig så uppfattade jag att det var bättre och effektivare att ha en tung kniv att hugga med än en lättare att batonera med vid tunn ved utan kvist. Jag jämför äpplen med äpplen, ellers kan jag lika gärna säga att en turyxa är värdelös, du klarar inte att hugga upp en 40 cm i diameter kubbe med en massa kvistar med den! Då behöver du sannolikt både klyvyxa, kilar och slägga med en sammanlagd vikt på 15 kg eller så. En liten, hopfällbar såg och en kniv, där samekniv gott kan ersättas med en morakniv är allt som behövs för att göra ett bål på rimlig tid med rimlig arbetsinsats, men så klart, bättre verktyg ger snabbare arbete. Spörsmålet är vad du vill bära med dig? Bara lätt kniv, 100 g och bli begränsad till kvistar man kan bryta av? Hopfällbar såg och lätt kniv/tung kniv gir 0,5 eller upp mot 1 kg, och med möjlighet att bruka grövre ved. Turyxa, hoppfällbar såg och lätt kniv kanske 1,5-2 kg, samma ved men lite snabbare arbete. Motorsåg, klyvyxa, kilar och slägga, 20 kg+. Det sista är det ingen som skulle bruka, men det finns ingen som kan bestrida att det gir raskast och effektivast arbete. Med min ryggsäck på under 4 kg undantaget mat, vatten och bränsle till köket är det lätt för mig att välja första alternativet, för den som absolut inte kan klara sig utan ett bål blir de andra alternativen bättre. Jag ska inte säga att något alternativ är bäst, men små spinkle bål passar bäst för mig.
  17. Att hugga ett vinterförråd av ved med kniv är naturligtvis bara tull, men när man ska klyva ett tiotal vedstycken för ett bål fungerar det helt utmärkt med att klyva genom att slå på ovansidan av en kniv (samekniv eller annan type kniv). Detta har jag gjort otaliga gånger på bål vid övernattning på tur. Att det skulle vara mer effektivt att hugga med en kniv är väl ett tecken på att du har en otroligt tung och stor kniv snarare än något annat, då till och med en 300g tung samekniv klyver dåligt, de är konstruerade för att hugga snett från sidan med, alltså inte hugga för att klyva, utan hugga för att kapa. Den stora fördelen med att klyva ved med kniv är ju inte effektiviteten, det kan vi vara helt eniga om, men packvikten. En liten turyxa väger ofta över kilot och i vart fall har jag inte sett någon under halvkilot, och då må man ändå ha kniv med sig. Med yxan har du 3-4 minuter hugging för bålet, med kniv på sin höjd dubbelt så ng tid, så är ett kilo extra i packningen värt att dra runt på för att spara 3-4 minuter?
  18. En riktig samekniv, brukt med riktig teknik är väldigt bra, men kostar 1200-1300 kr. Sameknivsvarianter köpta i sportbutiker för 5-600 kr är ofta gjorda med dålig metall, dålig slipning, felformat handtag och undermålig montering, dessa förstår jag gott om många blir besvikna på, de är överprisad drit.
  19. Så TS efterlyser lite extrema viktsparingar, så jag utgår från att 3 for 3 och lätta prylar redan är klart. Jag har ett liggunderlag Neoair, som leveres med en packpåse som i teorin ska fungera att blåsa upp liggunderlaget med. Detta använder jag inte, så lite klipping och fjerning av luftmunstycket och instruktioner till repkit sparar över 30 g. Bardunlinor till tält är ofta överdimensionerade, 1 mm dyneema med micro-loc linsträckare är starka och kan spara allt från 20 till över 100g beroende på vad som finns från start. Helsports milleniumpluggar sitter väldigt gott i många underlag i förhållande till vikten, 5g styck. Originalpluggar väger ofta 10-15g per plugg, ibland ännu mera. Kan man byta ut 10 st så sparar det 50-100+g. Den elastiska linan inne i tältstänger väger ofta 5-8g per meter, byt ut den mot lättviktsvariant på 1-2g per meter, spara allt från 5g på ett enbågstält med kort tältstång till 25-40g på ett med flera stänger. Allt från 75-240+g att spara bara på tältet. Använd handskarna istället för grythandtaget till for exempel Trangiakök och spara 40g. Ta också med endast en gryta och spara 80 eller 120g beroende på vilken storlek köket har, totalt ca 150g på köket. Använd sovepåse med 5-10 grader högre komforttemp och bruk fleecejacka/dunjacka och varma strumpor på natten, spara några hundra g. Ca 1/2 kg att spara här på de tre stora och köket.
  20. Som sagt, det är många faktorer som spelar in. De som går på extremt låg karbodiet, som Atkins är vana att förbränna ketoner och påverkas lite av svält, medan elitidrottsmän, paradoxalt nog ofta tål sämre att ligga i fett och ketonförbränning.
  21. Det verkar som begreppsförvirring råder här. Skaljacka är ett brett begrepp, det innefattar alla jackor som inte har ett isolerande foder. Alltså är t.ex både Fjällrävenjackor med G1000-väv, lätta regnkläder, både med och utan ventilerande membran och många andra jackor olika former av skaljackor. För att svara på ursprungliga frågan, jag har goda erfarenheter av att gå med lätt regnjacka (210 g, 2,5-lags ventilerande membran, som angivelig skulle vara bättre än goretex). Det fungerar väldigt bra, men jag måste ha med ett isolerande lager också, dunjacka eller fleece. Fördelen är ökad flexibilitet, jag använder regnjackan både som vindjacka och regnplagg, vid behov kan jag bara ha det isolerande plagget och vid "farligt" väder, kallt, regnigt och blåsigt blir det lager på lager, då håller man sig både varm och torr (nästan i alla fall.)
  22. Härligt med en tråd om lättpackning och erfarenheter med det. Här vill jag passa på att påpeka att Titangrytor ofta är överskattade, de håller nog bra, men aluminiumgryta i motsvarande storlek är nästan alltid lättare. Lättaste alternativet jag hittat på 1L gryta är ju Trangias grytor. Med lock gjort av pajform blir vikten 90g.
  23. @Blackbrrd jag förstår det, min poäng är att det är inte så enkelt som att bara BMI avgör, även de med högt BMI kan möta väggen.
  24. Mängden kalorier man förbränner är till viss del individuellt, med variabler som muskel/fett-förhållanden främst. Totala energiförbruket är dock väldigt avhengig av kroppens totalvikt och blir för lika tunga personer på samma tur nära lika stort. Det finns dock stora skillnader i hur man klarar sig när den lagrade glucosen i kroppen tar slut och man får en förbränning av fett, ketonkroppar och andra alternativa energikällor. Damer är oftare vana att gå sultna. Dessutom utför en liten dam med lättare packning ett mindre arbete än en tyngre man med tyngre packning. Jag känner inte till dig eller din dam, så jag utgår från genomsnitt när jag kommenterar detta.
  25. Arbetet är ju vikten x sträckan, men sträckan mäts vertikalt, inte horisontellt. Om man räknar vertikalförflyttningen till på sin höjd 5 cm vid gång, samt en mer genomsnittslig skrittlängd på 75 cm så får man 53333 skritt x 0,05 meter vertikalförflyttning, en sträcka på 2667 meter x 0,037 kg ger ett arbete på just under 99 kg. En bit från 3 ton, men ändå.
×
×
  • Opprett ny...

Viktig informasjon

Ved å bruke dette nettstedet godtar du våre Bruksvilkår. Du finner våre Personvernvilkår regler her.