LightDan

Absolut mer väder och vindbeständigt, men mer praktiskt? Beror på behoven, förtältet i ett Fjellheimen är ju större, mer utrymme finns i tremanstältet och så vidare. Är det stort förtält man vill åt är Reinfjell mindre praktiskt. Just nu spörr jag ingenting, men det är @stigd som undrar om duken är tät. Jodå, både på Fjellheimen och Reinsfjell.

Har Fjellheimen Superlight 4 och har fått någon droppe in genom sömmen första gången det stod uppe i regn, men sedan ingenting. Duken har varit helt tätt. Har haft det ute i regn med drygt 20 mm på en natt. Man bör välja det tältet som passar behov och preferenser bäst.

Har man god lufting försvinner ju mycket av poängen med fyringen, då värmen trekker ut ur tältet, med tältet tillräckligt tätt för att värma tältet fångas mycket vattendamp inne i tältet. Enig i att det går få ner fuktigheten och kondensen i tältet om man värmer upp inuti och sedan öppnar upp allt av ventiler och dörrar för att vädra ut vanndamp (och värme) ur tältet. Vid fullkomligt vindstilla kan nog ytterduken värmas en del, men så fort vinden beveger sig något blir duken fort kyld till nära yttertempen. Gör man riktigt är det minimalt med fuktighet också i yttertältet. Att det är trekk gör att det (trots någon eller ett par grader lägre temperatur) torkar fort. Anledningen till att det blir mindre kondens är att vanndampen är närmare ytterdukens temperatur, så processen som driver bildandet av kondens är minimerat. Testa gärna detta genom att duscha varmt respektive kallt hemma och se när det blir mest kondens på spegeln. Selv om du har kall dusch på länge (och skapar mycket damp) blir det minimalt med damp på spegeln. Enig eller inte, min erfarenhet av kondens har blivit till närmare noll erfarenhet av kondens sedan jag börjat följa detta tänkandet.

Tänkte här dela med mig av några erfarenheter hur jag minimerar kondens i tältet. 1. Håll ventilerna öppna! Det är speciellt viktigt vid regn. Undantaget är vid kraftiga vindar som blåser vatten eller snö in i ventilen eller vid så kraftig storm att oro för att duken ska hålla uppstår. Stäng då ventilen som det blåser mot, lämna ventil i lä öppen. Ha gärna dörren eller delar av dörren öppen när vädret tillåter. 2. Värm upp tältet så lite som möjligt. Ju större skillnad i tältets innetemperatur i förhållande till dukens temperatur (i princip utetemperaturen), desto mer kondens uppstår. Undgå att laga mat i tältet, utom i absoluta nödfall, fyra inte för värme, båda dessa ger både temperaturforskjeller och vattendamp! Om matlagning MÅ ske inne i tältet,ha dörren öppen om det är möjligt. Idealet är att krypa ner i sovepåsen när man är i tältet, då blir det minimal uppvärmning av tältet av kroppsvärmen och ingen fyring i tältet behövs, du är varm ändå. 3. Torka kläder i yttertältet. Yttertältet har bättre genomtrekk än innertältet, så kläder som hänger här torkar fortare än kläder i innertältet. Dessutom är yttertältet någon grad kallare än innertältet, så vattendamp från kläderna skapar mindre kondens. Är det torrt och blåsigt ute, så häng kläderna utomhus! Jag har stort sett aldrig kondens i tältet, och aldrig mer än få droppar vid absiden när det uppstår (oavsett tält jag brukar), så detta fungerar. Om man ser något eller några av dessa punkter som vanskliga att ta till sig, så är ju lite kondens inte farligt, ta med en klut och torka av duken innan läggdags och på morgonen, samt eventuellt vid kisserunda på natten, så är det minimalt med droppar som når innertältets duk. Lycka till med torra tältturer!

Ge gärna ljud ifrån dig när du testat detta! Kan inte tänka mig att du fryser i detta så länge det är plusgrader, frossenpinne eller icke.

Oops, my bad.. hittade systemet för drickeblære nu!

Ställ ryggsäcken så den täcker nedre delen av myggnätet på natten. Flera bruk av samma utrustning är ju en viktig del av lättpackningstänkandet.

Bland Ospreys finns som sagt Talon både i 22 och 33-liters version, men de saknar system för drickeblære. Annars finns till exempel Haglöfs Gram 25, den har allt du önskar utom regntrekk,och ingenting onödigt utöver det du önskar.

Trinser... då har jag lärt ett nytt ord idag! Dammodeller gissar jag på kan vara lite mindre diameter på handtagen, och eventuellt något tunnare material, då damer generellt väger lite mindre. Hittar du stavar som ligger gott i handen, så bry dig inte om det står herr eller dam på dem (har själv ofta skor i dammodeller, då jag har små fötter. Försöker dock undgå de rosa!) Det ni bör tänka på för att kunna fördela stavarna om någon går sönder är att det är mest praktiskt om ni har sådana som fungerar i båda händerna, några modeller har högerhandsgrepp respektive vänsterhandsgrepp. Det är väl ingen fara att gå med olika modeller i händerna om det skulle krävas, men pröva att hitta några med lång justeringsväg så båda kan använda dem. Det begränsar en del om de ska kunna justeras mellan 115-145 cm (från dig i uppförslut till typen i nedförsbacke.) 450 g för ett par är ok, det går möjligen få alu-stavar under 400 g paret, men då får man nog satsa på skruv-lock, inte flip-lock. "Totaltröttheten" menar många blir lägre med stavar, då benen, som oavsett står för det mesta arbetet avlastas en del, men 450 g stavar kan säkert kompenseras genom att titta noga igenom packningen innan avresa och tömma ut alla "bra att ha"-saker och saker man kan använda alternativer till, som att använda zip-off byxor istället för att ha med både byxor och shorts eller (sommartid) skippa vantar/handskar och använda extrasockarna på händerna vid behov.

Med en skillnad på 10 ml bränsle (8,1 g) per kok blir det samma startvikt med bränsle för nio kok. En break-even uppstår då vid 18 kok, då får jag i snitt bära identisk vikt i kokkit+bränsle hela tiden. I praktiken är dock ölburkgrytan och minibrännaren ganska misslyckade. Vill jag ha en kopp te/choklad/kaffe räcker mina större grytor till både maten och drickan i ett kok, och då går det åt ca 20 ml bränsle, medan burken kräver två separata kok, med 15-20 ml bränsle till drycken. Då är det plötsligt 16-18 g skillnad per måltid. Dessutom kan man grunnet ostabilitet räkna med att burken välter ca 1 av 10 kok, medan den låga grytan är otroligt stabil. På pappret ser ölburken alltså bra ut, i praktiken blir den på sin höjd med på dagsturer när jag vill ha något varmt, eller korta turer där det är någon form av viktutfordring som ska uppfyllas, vilket sällan händer.

Han brukte ett nätinnertält under myggsäsongen, men om han hade silnylon eller Cuben i botten vet jag faktiskt inte. Sim tidigare nämnt, ska man ha Cuben i botten bör det i varje fall vara 1,0 eller grövre, då är det ganska så segt, men vikten börjar närma sig en 40D silnylonduk. (Som Helsport har i sina bunndukar i Superlight-serien om jag husker riktigt.) Detta föles mer gediget än silnylon, men detta är inte fakta, bara min objektiva syn på det. Jag har större förtroende för min bunnduk i 1,0 Cuben än för Helsports. Detta hindrar dock inte att jag tar turer på fjället med mitt Helsporttält. Lappar för reparation är dock med båda tälten vid fjällvandring.

Här finns ett exempel, det går välja olika golvalternativ. Med Cuben (Let-it-por) ytterduk och det grövre Silnylon-golvet blir det runt ett kilo för detta, beroende på vilka tältstänger, pinnar och barduner man väljer.http://bigskyproducts.com/big-sky-mirage-2p-tent.aspx Det finns några fler kupoltält i olika storlekar på samma sida.

Nu har jag fått tid att göra en bildserie över mitt kök. http://www.fjellforum.no/topic/36883-lett-kokkit/ 139 g i tyngsta versionen (den på bilderna), med alternativ gryta (sista bilden) blir vikten omkring 100 g. Har också gjort en version med halvliters colabox som kokkar och en minimalistisk redbull-brännare som väger 68 g, men den smala grytan gör att bränslebehovet ökar, 25 ml bränsle för att koka 4 dl vatten, mot 15 ml bränsle i den stora versionen.

Ja, det är en faktor som gör att det är svårt att avgöra hur länge något håller, slitage är individuellt. Den kända långvandraren Andrew Skurka hade ett MLD-tält på sin långvandring i Youkon, Alaska och var borta närmare 6 månader. Han har antagligen campat på platser där det aldrig varic campat förr 90% av nätterna eller mer. Det finns dock många i Skottland som har olika Cubentält och är nöjda med dem, högländerna där har liknande väder som norska fjällheimen. Pluss såklart en del som använder dem här i de nordiska länderna, jag ska ge mig ut i skiftet augusti/september på Rondanestien med ett Zpacks Hexamid Solo, då blir det en god del skog men också en del fjäll, och jag har fullt förtroende för tältet! Är man orolig för starka vindar är nog MLD trailstar något av det bäst skyddande man kan få tag på, och Hyperlite Mountain Gears UltaMid är också otroligt vindtåligt och tål dessutom stora snömängder, också då jämfört med fullviktstält.

Svårt att ange exakt, det beror naturligtvis på hur det utsätts för sol och vind, men många har använt Cubentält 2-300 nätter och de fungerar fortfarande utmärkt. Har till och med läst recensioner där de har varit använda över 400 nätter, så de går inte sönder i första taget.

@raggsokk du fick redan några av de mest kända producenterna av @Svandal. Cuben har som sagt väldigt bra rivstyrka, så de tål mycket vind. Cuben är dock mindre segt än silnylon, så de tål stick och gnag sämre än motsvarande vikt på silnylon. När det gäller rivstyrka, som är det viktigaste på ett tält så motsvarar grovt räknat Zpack tält med 0.51 ounce/squareyard (ca 17 g/m2 om jag minns rätt) ca dubbelt så hög rivstyrka som Kerlon 1200 och 0,74 oz/sqyd (ca 24 g/m2) som de flesta andra brukar är runt dubbelt så rivstark som Kerlon 1800. Tack vare att Cuben är mindre segt bör evt golv i Cuben vara på 1,0 oz/sqyd eller mer, annars får man vara väldigt rädd om det. Här är länkar till zpacks och MLD. http://www.zpacks.com/ http://www.mountainlaureldesigns.com/

Det är en del ting som kan underlätta vid köp av stavarna. Det första är fasta eller teleskop. Teleskop rekommenderas då ni ska gå mycket upp och ner. Längden bör antagligen vara 125 cm för dig och 135 cm för typen. Vid gång uppför, korta dem 5-10 cm och vid gång i nedöverbacke förläng 5-10 cm. Sedan är det aluminium eller carbonfiber/kolfiber. Aluminium är tyngre, oftast billigare och vid för stora påfrestningar böjs de vanligtvis. Carbon är lättare och dyrare i de flesta fall, och de knäcks ofta och går av om man har oturen med sig. En böjd aluminiumstav går ofta böja hjälpligt tillbaka, de bör man satsa på om det är kritiskt med stavarna, t.ex om man har tält som sätts upp med vandrinsstavar. Det är dock inte så farligt att mista en stav om ni är två stycken. Därmed får ni prioritera vikt och pris lika högt som hållfastheten. Det får bli upp till er hur ni prioriterar där. Så låsning. Aluminium tycker jag fungerar bäst med låsen som har ett litet handtag som ställs i öppen position, sedan lossar och fäster staven i önskad höjd genom att skruva och låser fast den stabilt med det lilla handtaget. (Vet inte vad låstyperna heter!) Carbon är mer rigid och man får inte samma effekt av det lilla handtaget, på dem föredrar jag lås med en gummikork/plugg som expanderar när den skruvas åt. (Köp gärna med en extra plugg i reserv.) Detta skulle jag satsa på för att minimera risken att det glider i lederna. Topp och botten till sist, handtag och spetsar. Handtag är vanligtvis kork eller plast. Mycket en smaksak, men är det kallt och man har aluminiumstavar isolerar korken bättre. Stavar med fast längd är det bra att ha förlängda handtag på, de är vanligtvis ca 25 cm långa, då kan man justera höjden på greppet. Tungsten i spetsen har de flesta stavar utom de av den sämsta kvaliteten, men det som man får ta ställning till är trugor. (Heter det så på norska?) Utan truga blir staven smidigare att dra framåt i varje steg, men det ökar också risken att fastna mellan stenar eller i sprickor och böja/knäcka staven. Små trugor är fint sommartid och på hårt underlag, stora (vinter)trugor passar bra om man ska gå där det är snö eller mjuk mark, åt träskhållet. Blir det lite av varje kan man ha med sig både och så man kan byta vid behov. Hoppas detta hjälper, så ni kan söka i bara en liten avgränsad del av djungeln!

Jag har Primus-type brännare på vinterturer, då får den ligga i kastrullen, och jag har ett håndkle i botten och längs sidorna i grytan. När brännare, tändare och annat som packas i kokkärlet ligger inuti viker jag hörnen på håndkleet över alltsammans och på med locket. Hade jag haft non-stick hade den varit skyddad, nu blir det mer för att det inte ska skramla omkring ting inuti grytan. Jag förvarar inte bränsle i grytan, men vanligtvis i samma packpåse som grytan om det får plats. Till Primus blir bränsleflaskan för stor, det blir oftast vänster sidolomma på ryggsäcken för den.

@raggsokk Helsports dukar i Superlight-serien har 33% högre rivstyrka än Kerlon 600, och Helsport har inte unikt starka sil-nylondukar bland lättviktstält heller. Ser man på Cuben fiber så får man ca 6 gånger starkare duk när vikten per kvadratmeter är densamma. Cuben är ett dyrt material såklart, men å andra sidan ska det jämföras med ett Hillebergstält, jag skulle gissa Niak hamnar på runt 7000 kr, det får man mycket bra Cuben-tält för!

Huvudets utformning spelar en avgörande betydelse. Storlek och plassering av muskelfäster och muskler kan ge stora skillnader i bitstyrka. APBT har ungefär samma bitstyrka som en schäferhund. En dachs har större bitstyrka än en Gordonsetter som är många gånger större. Rottweiler har den starkaste uppmätta bitstyrkan hos hundar, trots att det långtifrån är den största hundrasen. En ulv på samma storlek som en schäferhund har enorm mycket starkare bett. Det stora mörkertalet här är ju att vi vet inte MAXSTYRKA i hundarnas bett, då det inte finns något sätt att lära hundar att bita med absolut maximal styrka, detta ger bara en indikation på NORMALSTYRKA i bettet. Helt riktigt dock att det finns inga hundar som har någon form av låsmekanism i käkarna, men dock olika stor tendens att vilja byta grepp.

@Jushekaggen Väldigt bra inlägg. När det gäller utställningar finns det nog alla typer av motiv som driver, för en kennelägare betyder en skillnad mellan att sälja valpar för 10.000 och 15.000 en 50% ökad årsinkomst, något som helt säkert påverkar vinnarviljan. Hos privatpersoner är det nog vanligtvis andra drivkrafter. Mer allmänt, det krävs ju engagemang och tid för att få en harmonisk hund. Jag sticker ut hakan lite här och påstår att betydligt fler av de som har små hundraser har stressade, osäkra och ofta dominanta hundar, något som är en dålig kombination. Detta tror jag beror dels på att felbeteenden hos en liten hundras kan fejas under mattan som gulliga/söta. Det är stor skillnad i förbipasserandes reaktioner om en chihuahua står och bjäffar utanför en butik och om en rottweiler eller grand danois har ett identiskt beteende. Dels beror nog dessa felbeteenden på mindre tid och eventuellt engagemang hos en del hundägare. Att det finns många som inte klarar av att gå långa, dagliga turer med en stor och stark hund har jag all förståelse i världen för, men när man hör om hundar som får vara ensamma kanske 10 timmar eller ännu mera per dag så spelar rasen ingen roll, dessa hundar mår inte bra. Detta är inte begränsat till, men vanligare hos ägare till småraser. Små hundar tillåts ofta att vara dominerande också, både mot folk och andra hundar. Dominansen blockeras genom att hålla i kopplet eller lyfta upp hunden istället för att få den att underkasta sig. Detta är inte menat som kritik mot någon hundras eller enskilda hundägare, jag träffar på många ägare till småraser som har väldigt god disciplin på hunden och ägare till stora hundar som inte passar eller saknar kunskap att ha hund. Detta är en betraktning av det sociala tryck som gör att flera av de som har stora hundar har mer harmoniska hundar. När det gäller att uppdra hunden finns många olika tankar och skolor, den tendensen jag ser som ställer till mest problem är okunskap om den snabba responsen. När t.ex en hund bjäffar så ser jag av och till hundägare som står och kritiserar hunden långt efter att den slutat med bjäffandet. Med snabb respons blir hunden tryggare. Slå ner på ett oönskat beteende direkt när det uppstår, sluta när hunden slutar och beröm direkt när den slappnar av. I fallet när en hund bjäffar, säg ifrån till den medan den bjäffar, sluta när hunden tystnar och beröm så fort den slappnar av. (Beröm inte en hund med rest ragg, stelt och hotfullt kroppsspråk och liknande, det är inte önskat beteende.)

Tack. Jag har testat mest med pepsi can stove. Cat can stove ska ju gå att få väldigt effektivt också vad jag läst mig till, men jag har inte fått till så goda resultat när jag testat, men med experimenterande med antal hål, rader och storlek på hålen går det nog få till det bättre. Nackdelen för mig är det ostabila systemet med den tunnaste delen i botten. Jag antar att jag kunde sätta fast ben direkt på en cat can stove och få ner vikten något på brännaren om jag får till bättre bränsleeffektivitet. Fördelen med cat can är att den är ett par minuter snabbare koktid på den.

Jag såg du redan hittat detta, men här är en länk till andra intresserade.http://www.fjellforum.no/topic/36883-lett-kokkit/?p=336614

Normalt fyller jag 15-20 ml bränsle, med full gryta, ca 6 dl vatten, kokar vattnet vanligtvis upp på 7-9 minuter och brännaren slocknar vid 10-11 minuter (m/20 ml bränsle). Brännaren kan dock rymma ca 50 ml bränsle maximalt, så jag gissar att det skulle ge omkring 25-30 minuter kontinuerlig brinntid maximalt, men jag har aldrig testat det.

Jag har också en alternativ gryta och ben till brännaren till detta kitet, men har inte gjort någon förvaringspåse eller vindskydd till den ännu. Räknar med runt 100 g när det upplägget är klart, men något sämre bränsleekonomi med den smalare grytan.