Vinnerliste

Letar efter en väg upp till passet med flata stenar som ligger fast går så lågt möjligt på de partier utan sten med lite växtlighet.Ett bra tips är att gå renstigarna då de gått ofta och valt den mest framkomliga dock ska man komma i håg att de ofta letar efter kvanne en stor blommig växt men de växer i mer vatten rika områden än här samt att renen har 4 ben men i stort sett väljer de en energibesparande väg speciellt i blockig terräng då detta är av stor betydelse. Stora klipp överhäng som i nödfall kan användas som nödbivack om vädret hastigt blir sämre och platsen ej lämpar sig att slå upp tält på,då kan även en vindsäck som normalt används på vintern vid raster eller vid nödsituationer här duga som ersättning för ett tält. Man kan ju när myggplågan är över använda en tarp dvs en pressänning med fästöglor för linor eller markpinnar ev kombinerat med vandringsstavar. Sten frostsprängd i stora skivor som ännu ej fallit ner än.Ganska ovanligt att det blir så flata stenar som är bra att gå på. Troligen en nästan perfekt frostsprängning nära andra sten formationer som ligger som plattor. En flock tamrenar dyker upp mitt i gattet jag planerar att gå upp i och har lagom motljus och sol på renarna. Tar lite russin och lite vatten då jag befarar att det ej blir bra rastplats på ett tag och ser på kartan efter lämplig väg mellan höjderna och följer efter höjdkurvorna istället för att korsa dessa och när det är 20m mellan så blir det fort ansträngande. Tar sikte på lämplig väg och sätter på rycksäck och drar upp huvan på jackan och knyter åt mössa och vantar ingår alltid i fjällen även på sommaren som standard utrustning men nu räcker ej en mössa i Acryl men ylle kan bli väl varmt inne i tältet(vinter huvan som jag har vid cykling vid kallt väder var tyvärr ej med) En liten fjällsjö plötsligt helt vindstilla och lite värme. Om man varit vinterbadare kunde ett dopp kanske locka men troligen + 3-5gr celsius och några kalla vad då det kyler än mer pga vatten strömarna får räcka mer än nog. Värmer sig lite i solen och lä då jag står nära berget,ser efter lämplig väg runt sjön utan att gå upp bland stora stenar. Går upp i den lilla sänkan till vänster på snöfältet och testar hur fast och hög bärighet snön har med stavarna, det börjar snabbt luta och blir lite brantare,men att gå på snön sparar mycket kraft och är lite mer avslappnande när man slipper hålla koncentrationen på topp för att ej tappa balansen och ramla vilket är lätt gjort med stor packning. Jag har gått ner från passet och turligt nog så var det samma typ av flata stenar även här som gör det mycket lättare men då jag ska ner mot Hogianvagge och går omarkerat dyker många hinder upp med branter som man ej kan gå ner i,jag letar efter vattendrag där det normalt är jämnare och säkrare att gå ner. Jag har stadiga vaderade kort kängor med värmeformande foam lika utförspjäxor som ger bra stöd för vrister och med sula som är utformad för bra grepp på is och snö som då ej blir så hal vid regn eller då man går i vattendag.(några problem med skavsår har jag aldrig haft med dessa Mamut kängor. Nackdelen med dessa kängor med Gor-Tex är att de är så täta att även fotsvett ej avdunstar så de får tas av så fort man tar en lång rast eller när man rest tältet.Och får torka inne i tältet om de ska bli helt torra. När det var dags för att leta tältplats börjar det blåsa och komma lätt hagel, då är det bra att ha ett Tält vid namn Hilleberg Unna som man reser snabbt med endast 2 långa stänger som man för in i utv stångkanaler,när detta är klart så kan man lasta in utrustningen och tältet står av sig själv och man kan sätta upp det färdigt när man vilat upp sig och vädret blivit lite bättre.Ska man använda detta på vintern bör man ha dubbla stänger eller gå upp en dimension på stängerna och ha betydligt kraftigare tältpinnar och längre ev i trä.Väven i yttertältet är tålig och klarar starkvind och snölast men det fladrar en del om ventilationshuvan men är ovärdelig vid matlagning och gör att man kan få bra ventilation och regnskydd.Största nackdelen med tältet är att man ej kommer åt den dolda Absiden från insidan utan att ta ner delar av innertältet men detta går ju att lösa med att ev byta ut hela sidan eller att sy in en dragkedja i skarvarna mellan tältdelarna,men då jag hade mycket blöta kläder en gång på turen fick jag kroka av fästena och delvis ta ner inner tältet om man ej vill gå ut och tex vända på kläderna.Jag har haft stavarna och lite annan utrustning som ej förväntas behövas i innner tältet i denna Absiden samt spännt ut den väl för att öka luftningen och därmed påskynda torkningen.En stor Bergans Trollhetta V5 95L rycksäck får plats i Absiden om man drar ihop höftbältet och sätter den på sidan för att få lite luft till yttertältet och minska kondensen som om man ej spänner ut absiderna väl och ej har öppet dragkedjan under skyddshuvan kan bli påtaglig,Jag har även haft en bit liggunderlag under säcken för att skydda mot kondens och nedsmutsning. Efter 3dl havregryn och med planerat snacks av egentillverkade energikakor som av misstag torkats lite för länge och därmed fick läggas i blöt med grynen och svälla sedan kvällen innan,samt 4-6 skivor hårt wasa frukostknäcke med smör som vissa mornar var som en gul betongklump men sedan lagrades med osten inne i innertältet då det var lite lättare att breda ut 24m lagrad präst ost smakar bra till. Självklart använder jag Trangia 25 ha med primus org brännare då slipper man oroa sig för att köket välter och tältet fattar eld och med allvarliga personskador(en mindre fickkniv bör man ändå ha i fickan om det trots stor försiktighet kan gå fel ska man snabbt kunna ta sig ut genom tältduken),ställer man bara köket med ca 100 mm från närmaste del av tältduken och försiktigt tänder köket utan övre vindskydd monterat. 450 gr sommar gas räckte till 14 dagar med 2 dagliga uppkok av 700ml vatten och 3-4 min kokning på morgonen och ca 4-500 ml vatten och ca 5 min kokning på kvällen samt stekning av 2x 420 gr pannkaks mix som skedde i svag vind övrigt i Absid med stängt tält och endast öppet i taket för att släppa ut kondens och avgaser från köket. Brännare gick på sparlåga med lite mer vid uppkok för att spara gas utom vid stekning då relativ hög värme krävs stekpannan är väl tunn och slår sig något och ska man steka ofta väljer man en bland tillbehören som är lite kraftigare Tar även lite torrmjölk som bör blandas en bra stund innan den ska drickas om den ska smaka någorlunda lika mjölk(i bland glömdes detta och flera dagars ranson av mjölkpulver var med hem. Jag passar på att tvätta kläder igen och ladda upp telefon och batteribackupp för att kunna anv när man ev får mobil täckning. Man ska dock ej tro att solcellsladnngen funger bra om det ej är starkt solsken och du riktar den direkt mot solen samt vid temperaturer på +5-10 gr blir batterierna i telefonen och backuppen svårare att ladda jag hade en modell med 4 paneler på uppgivna 100w hemma fungerar det dock mycket bra och laddar snabbt upp en litet telefonbatteri och även en platta med 5000 mAh ladar så det tydligt märks på laddnings redovisningen i %. Jag skulle tagit med ett större Nytt batteipack samt en ny telefon,det hade även minskat beroendet av solcellsladningen då nya batterier laddar snabbare och laddar ur mindre och nya telefoner drar mindre ström.(förvarar man fukt och stöttålig utr tex bland kläder i vattentät packpåse så kommer det att gå bra men att ha telefon i byggfickan som hemma kan gå fel snabbt då du kan gå imot eller ramla mot en ojämn sten kamera hade jag i en stängd bröstficka på jackan med bubbelplast runt och hängde remmen runt halsen före anv.) Vatten avstötande arbetsvantar hänger även de på tork och var mkt bra att ha i blåst och regn samt en microfiber trasa som kan anv till mkt ,jag hade 2 st med så att 1 alltid var ren och torr. Utsikt mot Abiskojaure och tvätt och diskvatten jag häller ut vatten med kemiska tillsatser i marken och ej i vattendragen. Tältet fungerar som ett gömsle och renarna kommer nära. Men man får se upp för renlort överallt där det är bra växtlighet och städa undan innan man reser tältet och ej lägga matredskap på marken utan plastpåse i mellan,samt att ta driksvatten endast vid vattendrag med kraftigt vattenflöde för att undgå att drabbas av magproblem. Rast på väg ner i Hogianvagge med utsikt söder ut,Dena dalgång är lättgången i nedre delar med fin växtlighet och blir först i övredel mer stenig och kuperad. Hogianjärvi Flera fina vattendrag löser av varandra. Finns en djup ravin med en jock i men då regnade det för mycket för att ta en bild. Nu är jag nästan hemma kanske Ryggsäcken tror då gränsen till Norge går i sjön,Lite längre är det dock för de utmärkta stavarna från Österike C 30 pro från komperdell Här förekommer mkt varierande stenformationer. Med lite fantasi så vakar Hogian gubben över sin dal. Tältplats i Övre Hogianvagge,rekomenderas att ej ta första bästa plats då lite lutning med dagens hala liggunderlag och sovsäckar med blank nylon gör att små lutningar lätt medför att du vaknar och ligger längst ned i tältet som vid regn kan göra att du med sovsäcken pressar ihop ytter och innertält och får fuktgenomslag. Jag brukar om tid finns att ta fram en kastrull eller stekpanna och hälla i lite vatten och då ser man lätt lutningen på marken,även när du ska laga mat inne Absiden på tältet så underlättar det om det är nästan plant så bränner det ej vid så lätt. Stuor-Kärpel med utsikt mot Norge med lockande Glaciärer men pga Cowid spridning i Norra Sverige är det ej möjligt att gå över gränsen mer än vid bevakade gränsstationer vid detta tillfälle. Träffar dock en spänstig herre bosatt i närliggande Narvik som bar en Stor Norröna rycksäck en liten sträcka från tagna bilden då den ´utmärkta´vandringsleden. Söder över i flera km är det mycket svårt att gå på denna led och den har ändå fått ny sträckning. Detta beror på den stora förekomsten av stora klippblock vissa stora som 1 planshus,man får ibland släppa stavarna och använda händerna för att ta sig fram och mellan dessa block går smala spångar med räcken över vattendrag. Under någon km är det mkt lämningar av tidigare gruvbrytning speciellet järn och minde lämpligt att ta dricksvatten.

Trodde det var kommet noe nytt fra Hilleberg, men det er nok bare et telt vi kjenner godt fra før.. Jeg ble veldig fasinert av denne løsningen med Unna! Hentet fra "Hilleberg Owners group" på Facebook: "Phillip Koch: I have been using Hilleberg Nallo, Unna for over 10years. Mostly use the Unna as this is my favourite tent of all time. I actually own 3 in various stages of degraded condition to new. LoL Anyways, Thought I'd share how I have previously used my Unna in the following configuration based on what trip I'm doing. You can actually pitch your Unna with a 120cm Hiking walking pole without having the need for tent poles. Or if you break your tent poles then do this win-win. Attached is a custom inner that weighs about 150gm. Total weight from memory is about 1470g." https://www.facebook.com/photo?fbid=10226902296691887&set=pcb.1478713092480395 Kan nok være denne løsningen fungerer på Niak også

Jeg fikk testet SOS-knappen på min Inreach Mini i sommer på fjellet, og gjorde en oppdagelse andre kanskje også vil vite om. Jeg brukte ikke knappen på enheten, men Earthmate-app'en på mobilen koblet til den. Jeg utløste ikke alarmen på mine vegne, men for en annen som hadde skadet foten sin langt fra vei (7 timer gange til nærmeste bilvei). Når alarmen løses ut må man skrive en melding om hva det gjelder. Jeg spesifiserte at jeg utløste alarmen på vegne av noen andre, og at jeg trengte bistand til å vurdere skaden og eventuell evaukuering ut av den skadde. På tross av at jeg utløste alarmen på vegne av noen andre ble begge mine nødkontakter oppringt. Anropet kom fra Garmin / Inreach sitt alarmsenter i Texas. Dette var jeg ikke klar over, ellers skulle jeg ha varslet mine nødkontakter (mamma og pappa) før jeg trykket på knappen. I stedet fikk min far (som satt og koste seg med et glass rødvin en lørdagskveld) en telefon fra Texas om at hans sønn hadde trykt på alarmknappen. Litt lengre ut i samtalen kom det heldigvis frem at jeg hadde utløst alarmen på vegne av noen andre. Etter litt meldinger frem og tilbake med Garmin ble den skadde til slutt hentet ut med helikopter, så systemet fungerer godt. Jeg var godt utenfor mobildekning, og måtte gått 30-60 min opp på nærmeste fjelltopp for å fått dekning. Etter at den skadde var flydd ut og jeg hadde avsluttet alarmen fikk min far en telefon fra Garmin om status og at situasjonen nå var løst. Når jeg kjøpte enheten rynket jeg litt på nesa av prisen, men sommerens erfaring har definitivt veid opp for det.

Hei, Jeg campet ved Damstangen på Østre Fyllingen, ved Kikut. Det er i nærheten av en blåsti, men uten innsyn. Jeg kjenner ikke til sykkelmulighetene dit, men vannet ligger ved Bjørnsjøen. Jeg hang i køye, men så mulige teltplasser der. Jeg fikk en liten ørret, så fisk er det der. Nydelig utsikt til solnedgangen og Kikutfjellet. I tillegg er det et yrende fugleliv der. Jeg traff på Storlomen og en trane (tror jeg) pluss to gjess som tok en lur rett ved campen. Jeg lå der to netter i juli, uten å se et menneske - sikkert fordi Bjørnsjøen tiltrekker de fleste. Men jeg hørte folk gå forbi på stien ovenfor. Kanskje litt kronglete å få sykkelen ned stien. Men, vel verdt et besøk.

Tenkte det muliges kunne være en gammel revefelle med tanke på den flate steinen på toppen. Men den er nok for liten til dette bruket. Et annet forslag kan være at noen har bygget det forbindelse med oppbevaring av kjøtt, feks når noen har skutt reinsdyr og ikke klarer å bære all kjøttet på en tur ned fjellet. Bilde av en gammel revefelle: http://www.kildenett.no/portal/imagearchive/FTTF.063746.jpg

Alene innover, men fullt på terrassen. Yr meldte om flott turvær. Med en skikkelig fin tur tilbake fra Blåfjellenden fristet det med nok en tur i heia. Den vanlige søndagsturen på sommerstid har vært en dagstur til Sandvatn, og det var nettopp den turen jeg tenkte på. Det var snakk om sol og blå himmel, og nesten vindstille. Det eneste som manglet for at det skulle være skikkelig sommer, var temperaturen. Hjemme var det 14 grader og det ville være noen grader kaldere oppe på omtrent 900 moh. Jeg har vært innover fra Lortabu og lysebekken ti ganger i år. Begge gangene på dagstur. En gang til Sandvatn og en gang til Mohidler. Tidligere år ble det ofte mange flere ganger denneturen. Det ville i hvert fall være greit om jeg kom innover en gang til i 2021. Det var ikke mer enn 12-13 grader på en nesten full parkeringsplass ved Lortabu. Jeg tok på en jakke, men bare et lite stykke opp i Lysebrekka måtte jakken av, og jeg fortsatte oppover i bare en tynn bluse og lett treningsbukse. Turen innover heia ble en flott opplevelse. Været var omtrent det samme som dagen før med nesten vindstille sol og skyer, og selv om det ikke var sommertemperatur, var det helt greit å gå. Småvannene lå speilblanke. Det var lite lyd. Stille og uten andre folk. Nå kom det et par følger i mot, men stor sett ble det en rolig virkelig kjekk tur mot Sandvatn. Nå kunne jeg kjenne at det hadde vært mye tur i det siste. Pusten ble fort tung i bakkene oppover, og jeg gikk og talte hvor mange bakker det ville være før jeg var framme ved hytta. Heldigvis var ikke formen så dårlig at jeg ikke kunne glede meg over igjen å være på tur oppe i heia. Det ble en skikkelig flott to timers tur før jeg kunne se hytta. Terrassen var full av folk. Forklaringen på alle bilene som sto på parkeringsplassen. Det viste seg å være kjentfolk på tur. Kjell Arild som turleder for en «Fjellvandring»gjeng. De var egentlig på vei mot Mohidler, men siden en del aldri hadde vært på Sandvatn, la de like så godt turen innom hytta. Denne gangen var terrassen på Sandvatn en riktig flott plass å ha pause. Sola steikte, det var omtrent ikke et vindpust, rene sommeren. Jeg ble sittende en stund etter at gjengen hadde gått videre mot Mohidler. Tilbaketuren gikk merkverdig greit. Jeg kjente ikke noe til alle turene, og beina fungerte bra. Det ble litt mer skyer, men fortsatt var det skikkelig bra turvær. Det var en kjekk tur mot bilen. Jeg hadde egentlig planlagt å stoppe ved badekulpen, men sola var gjemt bak skyer, og da jeg stoppet ved kulpen, overtalte en sverm av insekter meg til ikke å hive av meg klærne. Jeg fortsatte mot bilen og var nede før klokka var 4. Turen hadde gått fort. Jeg var godt fornøyd med dagen.

Altså, hvis (og da mener jeg HVIS med maks påtrykk) den der flaskeåpneren er praktisk, så synes jeg det er greit å presisere det i teksten, for den ser absolutt ikke praktisk ut. Ja, den ser nærmest farlig ut, vil jeg si.

Klart - det er gjort - la det inn som Kanotur - det er ikke egen kategori for packraft der..

Selv om det er vanskelig å se hvor stor bukken er , er det ikke vanskelig å se at den har usedvanlige store horn. 3 ganger så lange som ørene. Man ser ikke slike ofte. I alle fall ikke der jeg jakter.

Fikk PCK Predator IH i går (bilde litt opp i tråden her). Pen liten brukskniv. Litt liten for mine hender. Bøyen på enden av av håndtaket gjør at jeg ikke får plass til lillefingeren. Altså intet arbeidsverktøy for meg, men fin, liten og nett er den. Liten og nett er også Fällkniven R2 Scout (lenker litt opp tråden her) som jeg fikk for et par uker siden: Liten, men ligger likevel godt i hånden min da den er rettere i enden enn Predator over her. Men nå er det mulig "jakten" på den ultimate turkniven må avblåses, for her fant jeg en kniv som i følge beskrivelsen "kan brukes til å kutte tau, grønsaker, smøre brødskive eller åpne flaska med praktisk flaskeåpner i håndtaket". (men...er ikke alle flaskeåpnere "praktisk"?) www.xxl.no/nrs-pilot-knife-kniv/p/1175341_1_style Hva mer kan man begjære?

Tror det er et gjemme for fiskegarn.

Jeg aner heller ikke hva dette er. Men at det skal være en røykovn, tviler jeg på! Til varmrøyking av fisk/kjøtt, er høyden alt for liten. Det kunne vært brennkammeret til en ovn for kaldrøyking, men da må det være en form sjakt (el. et rør) som skrår svakt oppover, mot kammeret en henger opp/legger det som skal røkes. Kammeret må være så langt og tett, at røyken som driver oppover er kald, når den kommer til kjøttet/fisken. Da TS ikke har avbildet noe bak og høyere oppover og heller ikke nevnt det i tråden, tviler jeg på om det kan være en del av kaldrøykings ovn. Men, spent på hva dette kan være.

Nova vs omnifuel: Novaen ligger 1dB lavere i støy enn Omnifuel.(husk at denne er logaritmisk skale) Novaen har litt høyere kullosutslipp enn Omnifuel på flatbunnet kjele (Infoen her er hentet fra boka til Randulf Valle). Nova Støy: 87dB / Kullos flatbunnet kjele: 81mL/min Omnifuel støy: 88dB / Kullos flatbunnet kjele: 55 mL/min. Omnifuel har mulighet for gassbokser(dog var jeg ikke veldig fornøyd med denne løsningen når jeg hadde omnifuel og gikk for en egen gassbrenner). Personlig har jeg MSR Dragonfly og XGK nå og er sykt fornøyd med begge. Skaffet XGK for å ha en pålitelig backup, men har aldri opplevd problem med dragonflyen i felt. Dog skulle jeg valgt mellom Nova og Omnifuel, tror jeg at jeg hadde valgt Novaen. Klokka på min omnifuel ble deformert etter kort tids bruk grunnet varme og jeg synes flammesprederen er litt liten til å ha inne i teltet. Mange er nok uenig i dette og har aldri hatt problem med det, men jeg foretrekker å være ekstra sikker når jeg ligger å roter inne i teltet.

Tenkte meg en godt kamuflert skyttergrop, men målene er for snaue - med mindre det er noe greier bak. Min stemme går til @TOTs røykeovn.

Ja, jeg har noe i mot gass. Jeg synes gassbrennere er ganske usexy. Når det er sagt - jeg har en gassbrenner til trangia som jeg bruker en del om sommeren. Om vinteren er gass uaktuelt.

Kan det være rester etter en gammel røyk-ovn til røyking av fisk? De ble ofte bygget inn i terrenget.

Start Abisko Turiststation mot Kårsavagge relativt brant stigning på smal stig delvis spångad upp igenom björkskogen,går förbi bästa Foto plats för ´Lapporten´Tt Tyvärr ligger min kamera Cannon G12 som anv till nästan alla bilderna i ryggsäcken utan tagen med telefon på 21 mp men mkt sämre än med 10 MP på kameran bästa bilderna tas i September med minimalt soldis som jag har på många av bilderna. Jag är fortfarande inne i Abisko Natioalpark med tältnings restriktioner och går vidare upp mot där björkskogen glesar ut och myggen skingras något vid rasterna som får tas ofta då jag har nära 30 kg i startvikt på ryggsäcken och träningen med ryggsäck på 15 kg hemma ej var nära verkligheten nu. Här i en glänta blir första lägerplatsen lite orutin och några extra myggbett före man är inne i tältet. Går längre in i Kårsavagge och utsikten blir bättre ovan björkskogen och rasterna blir ej samma myggplåga längre jag har med myggmedel men anv det aldrig då jag ej har så väldigt ont av betten om man avhåller sig från att klia och mindre fula sårskorpor som resultat jag hade med damasker som snöskydd men dessa låg i botten på ryggsäcken som skydd så isyxan ej går igenom botten av säcken trots gummi skydd,damaskerna skulle varit på när man tar på sig lägerskorna som skydd för fotleden över anklarna. Sel vid Vuolimus Gorsajervi Kårsavagge är en fin dalgång med blandad natur och fin utsikt. Mycket varmt och utan nyköpta hatten med stora brätten som när myggskydd behövs passar den bra med mygghuvan. Utsikt från tältplats 2 upp mot Kårsavaggestugan. Går över vadet vid stugorna och tar på mina skor märkta med supergripp men de har ej använts så mkt och blivit lite hårda i sulan och mygget alger på stenana och skorna känns som skriskor och med stugvärdens referens från samtalet han hade med våran nyblivna dubbla världmästare på 5000m och 10000m Nils van der Poel i minnet så gäller det att koncentrera sig trotts att jag har gångstavar för att hålla balansen. Tills nästa vad har de blivit bättre men torkar fortfarande sakta då de har bollstrad kant mot fotleden vid ankeln de flesta visar sig ha enklare tofflor med hälrem men de fungerar säme som lägerskor och fler myggbett men som bra komplement,tidigare har jag gått barfota eller i skalkängor utan strumpor och sockar. Vadet vid Kårsavaggestugan. Går upp leden mot Abiskojaure stugorna som är upp 450m på ca 2km. Utsikt från tältplats 3 ned mot Kårsavagge,tar en vilodag då det börjar göra ont lite över allt. Sover ut och passar på att tvätta kläder och äter lite extra och planerar rut nästa dag. Jag hade planerat för start i Kiruna och buss till Nikaloukta och gå upp mot Tarfala och vidare upp mot Högfjällsomådet men pga sämre väder där än runt Abisko som är bland det torraste områdena i Sverige krävs en ny plan för vandringen och endast karta och utan mobiltäckning med turförslag får man lägga lite tid på egen planering.

Jeg bruker kokekaffe på alle turene mine. Og ærlig talt så er jeg ikke så veldig opphengt i at alt skal være perfekt når jeg er på tur. Jeg sover i ett lite telt på ett lite liggeunderlag. Jeg spiser dryteck en del og drikker min singlemalt ut av ei kukse, ikke av ett dråpeformet whiskyglass som kanskje gir beste aroma opplevelsen hjemme. Brødet etter ei uke trenger jeg ikke si mye om. Alle vet hvordan det er. Og så har man myggen. Så om jeg spytter litt kaffegrut fordi jeg er utålmodig med dagens første kaffe, så er det likevel den beste kaffen jeg har den dagen. Og en bedre kaffeopplevelse enn jeg har hjemme til daglig ut av presskannen min. Alt fordi det er opplevelsen der ute som gir den gode smaken. Ikke teknikken...

Jeg er noe over snittet interessert i å gjøre opp ild med kun en gnist, så jeg tenner alltid bålet og sprit/gassbrenner med tennstål. Jeg har noen på lager... men nå MÅTTE jeg bare ha tennstål fra Casstrøm med samme tresort i håndtaket som jeg har på skaftet på Casstrøm Lars Falt kniven. Jeg er strålende fornøyd!!

Første spørsmål er hvordan har den tatt kvelden? Alt av slitedeler er noe du kan bytte på den.

I en annen tråd og på litt ymse meldinger kom det såpass med spørsmål at jeg tenkte det like greit å opprette en tråd på det. Jeg har to Massdrop Pine duntepper. Det ene har jeg gjort om til Topquilt, det andre til underquilt. For å gjøre det om til underquilt har jeg tredd elastikk i de eksisterende sømmene i lengderetningen til teppet samt sydd på feste i hvert av hjørnene. NB! Dette dunteppet har fra før av elastikk i kortsidene, så det slapp jeg å gjøre noe med, men om det ikke var tilfelle hadde jeg måttet gjøre det og. På ene enden har jeg en fast bardun med en karabinkrok, Den tilpasser jeg en gang med en strammeknute. Den andre siden har 3mm elastikk med en strammer. Jeg tilpasser endene slik at de sitter behagelig inntil hengekøya uten å være for stram og bruker langsidestrammerne til å lukke luftgap langs sidene. Dette holder meg ned til ca 4c komfortabelt. Jeg bruker et vindseil på undersiden i tillegg. Her fra en tidligere tur før jeg tredde inn elastikk i sidene og sydde på festene. Skikkelig påknytta MacGyver hack med andre ord

Hunden min er også hvalp. Tok han med på telt tur da han var tre måneder gammel. Satte han fast med tau på et tre, slik at han akkurat ikke kan nå teltet. Det gikk veldig bra. Han lå den samme plassen neste morgen. Nå er han 4 måneder og vi tar korte turer i fjellet, og det er samme prosedyre hver gang. nå er vi på hytta og nå ligger han også ute. Vil ikke inn.

Jeg er på en måte kommet tilbake til start denne sommeren. I ett par tiår var det denne kniven som hang i beltet mitt på fjellturer. Jeg kjøpte den når jeg var i tenårene tror jeg og hadde ikke en masse kniver i ei skuff. Denne fikset alt jeg hadde behov for. Selvfølgelig gav jeg vekk denne kniven til en av guttene mine etter at han hadde lånt den på en del turer. Men jeg savnet jo denne lille Helle kniven og kjøpte en ny ett par år etter. Den ble lagt i en skuff og ikke brukt noe særlig , for nå hadde jeg ett par andre kniver, blant annet en svær samekniv som fikk være med på tur. Men nå med knivskuffen full av kniver plukket jeg med meg denne på sommerens Hardangervidda tur. Og den var perfekt. Lett. Den dingler akkurat der den skal under hoftebeltet, eggen er lett å få kvass og den holder godt. Den ultimate turkniv...

Da har jeg endelig kommet meg på tur igjen, og det må jeg selvfølgelig fortelle litt om selv om det er fryktelig lenge siden jeg har holdt liv i denne tråden. Det er flere årsaker til at jeg ikke har luftet vinylboligen. Jeg kan f.eks. nevne dabbende interesse for friluftslivet, og det har blitt vanskeligere å komme seg på tur alene. Men i sommer knakk rammen til min kjære Gekkosykkel, og da var ikke veien lang for å kjøpe meg en el-sykkel. Også kort vei til sykkelbutikken fra Løren der jeg bor kombinert med feriepenger gjorde at fristelsen ble for stor. Og med el-sykkel er plutselig ikke oppoverbakkene i Nordmarka noe å frykte lenger – selv Mørdarbakken går lekende lett. Jeg ville finne et lite og idyllisk tjern som ikke var for langt unna sivilasjonen, og valget falt på Vesle Sandungskroktjern etter å ha funnet denne nyttige siden: https://www.2blua.com/post/overnattingssteder-i-nordmarka. Jeg har besøkt tjernet før, men aldri overnattet der. Jeg pakket bagene den 4. august, men pga sommel kom meg ikke på tur før dagen. Det er 25 km fra Løren til tjernet, og med Buddy Biken ble syklingen unnagjort på under 1.5 time. Enkel adkomst med sykkelen fra grusveien. Vesle Sandungskroktjern er et lite idyllisk myrvann. Teltet er reist, og det går fint med et tomannstelt på teltplassen, men det stikker opp noen røtter her og der, så et godt liggeunderlag (eller to) anbefales. Søvnen ble så som så siden jeg er rusten i campinglivet, og jeg våknet til at det regnet på teltduken. Da var det bare å forberede seg på tørking av utstyr hjemme. På vei hjem syklet jeg innom Hakklokroktjern for å vekke gamle minner. Det så derimot ut til at teltplassen jeg sov på for noen år siden var grodd igjen. Isteden fant jeg en frosk som jeg måtte forevige. Selv om det ble mye regn på tilbaketuren var det fint å komme seg ut igjen. Men jeg hadde nok utsatt teltturen hvis jeg ikke hadde kjøpt elsykkel, såpass ærlig skal jeg være 😀

Rådyr .

En bra episode, med mye bra info. Men jeg klarer ikke helt å begripe hvorfor Valle hele tiden prøver å bevise at han kan mye om tur, det er noe alle vet at han kan. Så hvorfor skal han prøve å "overgå" @Memento mori hele tiden?

Ja, og nå setter de sannelig musikk til også! Det kalles kanskje "knifebanging" dette da.

Det gikk kjapt - min SRK lå i postkassen i dag. Den snek seg forbi fortollingen, så det ble en rimelig kniv. Den virker robust og velbygd, og ser ut for å tåle hård bruk. Slira er funksjonell, men jeg må si jeg foretrekker gode lærslirer.

Den ultimate turkniv finnes den. Det er kniven som blir med på tur etter tur, år etter år.

Jeg må si det er synd at også dette ærverdige selskapet havner på Gjelstens hender. Har alltid hatt sansen for Bergans sine produkter. Lite fjas og egentlig lite dårlig kvalitetsvarer (i motsetning til f.eks. Norrøna). Jeg tror ikke dette oppkjøpet er til det beste for oss forbrukere!

På tur uten kniv? Det går vel ikke.. 😉 Var på hyttetur med to venner i helgen, vi var ihvertfall godt rustet 😂 Økser fra de tre store, Hultafors, Gränsbruk og Wetterlings, å hver sin fulltangkniv + reserver ^^